För knappt två år sedan började PRO-distriktet i Södra Älvsborg, att planera två resor till Toscana. I maj och september 2012. Intresset var stort, det fanns nära nog underlag för tre resor. Men det stannade vid två. Inte minst var resesättet intressant, med tåg. PRO-are med Interrailpass!

Resenärerna hade träffats tre gånger innan resan, med sista träffen som en Toscansk afton med mat och vin. Vid träffarna bekantade deltagarna sig med Toscana och lite ”språkundervisning” bibringades också.

Boendet förlades till Le Tre Stelle, känt från Bo Hagströms ”Solens mat” på TV. Fyra mil söder om Florens. Där åt vi både frukost och middag varje dag. Två medlemmar hade varit där förut vilket underlättade.

PRO-are i Florens, med du Duomo i bakgrunden

Maroni bus hämtade oss på St. Maria Nouvellastationen i Florens, transporterade oss hela tiden och lämnade av oss på stationen för hemresa.

Le Tre Stelle, Tre stjärnor, arbetar med vin och oliver och drivs av de tre stjärnorna, mamma Maria och döttrarna Antoanella och Donatella. De sysslar också med Agroturism. 7 lägenheter och 5 dubbelrum, middagar varje kväll. Ett nytt hus är under uppförande för att expandera turistdelen.

Boendet var mycket fräscht, härliga sängar och bra kringutrustning. Sängarna stod bäddade och disken ren, när vi kom hem om kvällarna.

Från lägenheterna i Ulignano är utsikten mot San Gimignano betagande

Vi omgärdades av djur av olika slag. Det var ju en gård. De tar så mycket de kan från den egna gården, grönsaker, vin och olivolja, är de självförsörjande på. Ja, på Citroner, Fikon,  Valnötter och Saffran  också!

Våra fyra middagar var en rapsodi på det Toscanska köket. Gott och mycket. Vinflaskorna stod öppnande och fler öppnades om det behövdes. Inget fick fattas och vi blev verkligen ompysslade. Sås och potatis lyste med sin frånvaro. Vid de korta stunder vi kunde ligga vid poolen, stod hembakt snacks och vin till förfogande.

Det blev svettigt vid den vedeldade ugnen, med 21 munnar att mätta.

Sista dagen åt vi lunch, provade vin och hade lite garden party. Den vedeldade ugnen och damerna arbetade för högtryck. Vi fick smaka på minst 7 olika varianter på Toskanska pizzor!De har sin egen mix av ved, för att få rätt temperatur och arom. Yngsta stjärnan, Donatella, gräddar pizzor. Pizzadamerna kunde inte förstå hur vi kunde bada när det var så kallt. 25 grader varje dag!

Vi hade nästan av en tillfällighet fått tag på en Svensk guide. Från början tänkt för några timmar i Florens, men hon kunde ställa upp även på sightseeingdagen i Toscana. Tillsammans med en bra bussförare, så fick vi se det vackraste Toscana har att visa upp. Bodil Jacobsson, det namnet kommer vi att lägga på minnet. Hon talade inte bara kyrkor och gamla konstnärer utan blandade med en hel del humor. Hon berättade både fakta och dråpligheter ur vardagslivet, ofta med utgångspunkt i sin Italienska svärmor. Även hennes kunskaper i Italienska språket kom väl till pass, då vår tolk fått förhinder.

Vi fick också insyn i den Italienska sjukvården. En av resenärerna trampade snett och bröt armen. Antoanella tog henne till grannstaden Poggibonsi och dess sjukhus. Rakt in, röntgen och behandling, efter bara några timmar satt hon gipsad och hämtades av Antoanella. Sjukhuset fick mycket beröm och personalen var fantastisk. Inte minst några ”tjusiga läkare”.

Tre heldagar skapar begränsningar, men gänget som reste tyckte att det var ett lagom program. Det var väl tiden vid poolen med tillbehör som kunde varit längre ....

Tågresan skapade gemenskap mellan de 21 resenärerna. Alla kände inte varandra så bra från början, men 23 timmar på spåret, sovvagn på natten och sittplats på dagen gav rika tillfällen att lära känna varandra. Det var 21 pensionärer som hade roligt, den yngsta 66 och den äldste 85!. På nattåget hem mellan Basel och Köpenhamn kände sig tågpersonalen föranledd att dämpa ljudnivån. Det fanns ju yngre som ville sova!

Nästa gäng reser i september och de kommer säkert att få ta del av målande beskrivningar om vad de har framför sig.

Mycket talar för att det kommer att bli fler resor till Toscana, de närmaste åren.

Text och bilder: Kjell Eliasson.