Pensionärer i Bjästa är några riktiga friskusar - att söka sig till hjärtat av Nätrafjället i Ångermanland, för att kolla bäver i Hästtjärnbäcken, är inget problem. Det har regnat och det är snö kvar, men är inget som hindrar, när det tuffa gänget söker sig in med bil, till vägs ände där bortom Aftontjärn.

Där strax vid Vibyggerå linan startar gruppen sin vandring, tolv spänstiga och naturälskande pensionärer. Genom tät gammal granskog ned till Hästtjärn, forcera Hästtjärnbäcken som är full av vatten, efter såväl snösmältning som regn, hitta en fin plats att ha som bas, en stor Bäverdamm strax intill.

Söka sig nedöver till nästa damm, över blötmyr där vattnet går högt upp mot benen, spana in tunga breda trampdynor, i den blöta mossan, är nog Nallen som varit ute på span. Men ingen rädder för björnen här, vandring ned till nästa damm, förundras över vilka byggnadsingenjörer bäver är, svallvågor visar att vi troligen skrämt iväg en arbetare när vi kom. 

Tillbaka en torrare väg, hittar rester efter måltid, troligen en fågel som fungerat som frukostmat, kanske skrämde vi matgästen. Baslägret, fikastund, vad gott det smakar med en kopp kaffe efter en vandring i skog och myr.

En information om Bäverns historia, och egen upplevelser vid bäcken, från guiden “Totte”, minnen från så där sextio år tillbaka, när fjället var fjäll och inga vägar fanns.

Hemväg, bäcken än en gång, ingen rädder för näcken heller eller att kanske trilla och få ett iskallt dopp. Femhundra meter uppförsbacke väntar, men där är bilarna, alla pustar ut sträckan var väl inte så lång, men krävde ändå sin man och kvinna.

Det blev en riktig upplevelse, ingen bäver men upplevelser ändå en “masse“.

Text och foto: Torsten Byström