Pärlbroderi

Text Bibbi Kruuse och foto Sven Kruuse. 

På centrum i S-lokalen lyser flitens lampor och här pågår redan vissa julförberedelser.

Vi möter 14 deltagare i Kerstin Densfelts studiecirkel i pärlbroderi.

På centrum i S-lokalen lyser flitens lampor och här pågår redan vissa julförberedelser . Vi ser damerna i full gång med att tillverka julgransdekorer bestående av små klockor, korgar, ljusstakar och ljusmanschetter, dukar, dockor och jag vet inte allt.
En sak vet jag dock: det här är fingerfärdiga och flinka fingrar hos några av våra mera kreativa och påhittiga medlemmar. Med yttersta koncentration träs det upp pyttesmå pärlor på tunna synålar som i sin tur lirkas och snirklas in i det pågående arbetet, ett knåpgöra för de tålmodiga.

Cirkelledare och eldsjälen
Det är trogna cirkeldeltagare i flera fall och Kerstin Densfelt som leder cirkeln, berättar att de startade redan år 1998.

Efter att ha huserat i olika lokaler känner de sig nöjda med denna. Det krävs bra ljus för detta påt och plats för armbågarna. Här verkar utrymmet räcka till.

Kerstin är pigg och en omtyckt cirkelledare som alltid har nya ideer att erbjuda. Hon visar entusiastiskt olika mönster och tekniker för deltagarna i cirkeln.

Ett tag blir det så tyst i lokalen att man kan höra, om inte en knappnål, så åtminstone en liten pärla, falla. Men plötsligt kommer några lågmälda samtal igång och det vilar en så mysig stämning, nästan som i tomteverkstadens kvinnoavdelning, om det finns någon sådan.

Vi tar en pärla till
Alla verkar förlita sig till att Kerstin kan hjälpa till om det blir något fel och det behövs nog en som kan ställa upp och visa då. Något mer snårigt än att dra upp pärlbroderi som blivit lite fel, har jag svårt att föreställa mig.

Handens kunskap

Jag får höra att Kerstin har så många idéer och är så duktig, att de alla kunnat fylla husen med pärlbroderier.
Här blir vi visade alla pågående- och några färdiga, alster.

Margareta Theander här till höger är en av veteranerna i cirkelgruppen som varit med från början.

En annan deltagare, Eva Asp till vänster, visar upp sina fina dukar avsedda för hennes barnbarn

Här sitter damerna som ett pärlband längs väggarna.
Koncentrationen är påtaglig. 
 

Här får jag en pratstund med en för mig välkänd deltagare, Kerstin Borgström som var min föregångare som studieorganisatör och nu har fått tid att delta i några cirklar själv.
Pärlbroderiet har hon återupptagit efter flera års uppehåll.
Kerstin berättar att hon nog ska rätta till lite pärlor som hon inte är nöjd med och pekar på något som för mig ser helt perfekt ut.
Nej lite pedanter har vi nog att göra med i detta sällskap för de berättar att de retar sig, i efterhand, på om de inte rättat till det som blivit fel.
 

En vilokudde till dockan
Berit Norstedt som snart blir gammelmormor till en liten tös, har förfärdigat en liten flickdocka i vitt och rosa. En liten pärlekudde tillhör för att dockan ska ha något att vila på.

Vi hoppas att inte mamman ser bilden men eftersom hon inte är medlem ännu i PRO Oxie, tyckte Berit att vi kunde ta risken att visa upp alstret.

Berit kom med i cirkeln år 2000.

Trogen deltagare
Här till höger ser vi Inga-Lisa Bengtsson som också varit med från början.

Förstoring på glasögonen hjälper synen
Gull-Britt gör de skiraste pärldukar som nästan ser ut att vara virkade. Glänser som silver gör de också.

Problemlösning
Tillsammans löser deltagarna olika problem som uppstår under cirkelledarens handledning.

Även om alla deltagarna inte blivit nämnda vid namn kan jag försäkra er att Sven och jag var lika imponerade av allas arbeten.

Vi hoppas få se alla era alster på en ny utställning som vi hörde att ni haft tidigare.