PRO-Oxie bildades den 27 mars 1961, då hade det inte tidigare funnits någon form av pensionärsförening i Oxie. Vid sammanträdet bildades en interimstyrelse och skrevs ett protokoll enligt följande:
§ 1. Styrelsen fick följande sammansättning:Hilding Hanning, ordf. William Andersson, vice ordf. Otto Johansson, kassör, Ida Nilsson, sekreterare och Gerda Göransson, vice sekreterare.
§ 2. Styrelsen enades om att ingå till kommunalordf. med anhållan om att få hålla möten i kommunalrummet och därefter kalla till möte.
Justeras Oxie som ovan
H.Hanning Ida Nilsson, sekr.
(Den Ida Nilsson som numera fått gata uppkallad efter sig)
Vid nästa möte valdes interimsstyrelsen som ordinarie, och till revisorer valdes Lorentz Berlin och Otto Lindström med Anna Jönsson och Klara Nilsson som suppleanter. Mötet beslöt att medlemsav-giften ska vara 1 kr. i kvartalet!! Och erläggas kvartalsvis.
Man tog del av ett uttalande gjort i Malmö, om att förvärvsarbetande pensionärers arbetsinkomst ej skulle slås samman med pensionen, utan pensionen skulle vara helt skattefri. Pensionsåldern var 67 år och ATP började tillämpas först 1963 (efter beslut från 1959).
Man beslöt att möte ska hållas en gång i kvartalet, och om möjligt vartannat i Oxie och vartannat i Käglinge.
Redan vid Årsmötet 1962 avsade sig Hanning ordförandeskapet och John Pettersson nyvaldes, han hade livslång erfarenhet som kommunal förtroendeman och av föreningsarbete, därtill lär han ha betecknats som en tuffing. Vid möten 1962 beslöt man att tidningen Folkpensionären skulle tillhandahållas till försäljning på mötena. Vid samma möte gjorde man ett uttalande för att få behålla sin Järn-vägsstation, med tanke på alla nerläggningar som skett.
En utfärd till Ystad som kostade 8 kr. och 40 öre omtalas, och trots det låga medlemsantalet ordnades lotterier som gav kr. 67,14 i vinst till föreningen.
På Årsmötet 1963 beslöt man höja medlemsavgiften med 25 öre till kr.1,25 i kvartalet. Kassörens begäran att hans arvode borde höjas från hittillsvarande10 kr. pr år, avslogs, i stället beslöt man, efter votering! att styrelsen skulle dela på 50 kr. årligen. Här som på många kommande möten diskuterades det kommunala bostads-tillägget, som i många kommuner ansågs alltför lågt. Här kan man för första gången utläsa att man hade dans på ett möte.
Årets utfärd gick till Bäckaskog och kostade 6 kr. pr man. På detta års Julfest hade man Lucia med tärnor.
1964 föreslog styrelsen att kaffe skulle serveras kostnadsfritt vid årsmötet, men mötets majoritet ansåg att detta alltför hårt skulle tära på föreningens ekonomi, och beslöt att 1 kr. var en rimlig kostnad. Beslöts om representation vid begravning av medlemmar, med krans till ett värde av 40-50 kr. På möte i Käglinge den 30 maj 1964 talade dåvarande kommunfullmäktigeordföranden i Oxie, Gustaf Pålsson om räntefria lån till pensionärerna för förbättring och modernisering av deras bostäder. En mycket nödvändig reform om man skulle kunna bo kvar, och som blev till stor glädje för flera husägare i Oxie storkommun.
Damerna från Käglinge stod för kaffet.
Vid flera möten kan noteras att Rektor Nils Oskar Brandt läste bygdemål. (Dessbättre finns några ljudupptagningar bevarade från hans unika uppläsningar)
Vid Årsmötet 1965 talade PRO-distriktets ordförande Edvin Malmsjö som tyckte att det kommunala bostadstillägget borde vara samma för ensamstående som för gifta par. Detta därför att bostaden kostar lika mycket för en som för två. Malmsjö framhöll vikten av gymnastik, studiecirklar och hobbyverksamhet, men John Pettersson uttryckte sitt tvivel om möjligheterna att komma igång med sådana verksamheter. Pensionärsdistriktet hade påbjudit en extra utdelning av 10 kr. pr förening, men mötet ansåg detta vara orättvist och i stället beslöts att föreningen skulle bidraga med 10 öre pr medlem!(man får inte va dum om man är under 100 medlemmar) Under 1965 höjdes kvartalsavgiften till 2 kr.
På Årsmötet 1966 talade ombudsman Yngve Lövgren om pensionärsrörelsens tillblivelse 1941, och vad den uträttat sedan dess. Greta Rasmusson valdes till sekreterare, styrelsens arvode höjdes till 200 kr. varav revisorerna fick dela på 50 kr. och 500 kr. insattes i bank. Mötena hölls alltid på lördagarna, därför att tydligen ställde förvärvsarbetande upp på lördagseftermiddagen då de var lediga, och körde pensionärer till mötena! När föreningen höll sitt 5-årsjubileum 1966 inbjöds dessa skjutspersoner med fruar.
Kommunalnämndens ordf. Ingvar Nilsson, (Ida Nilssons son) informerade om pensionärernas möjlighet att få hyra lägenhet i nybyggda Pensionärshemmet i Oxie. Oxie hade tillsammans med Bunkeflo ett litet men trivsamt ålderdomshem beläget i V.Klagstorp.
Den 1 januari 1967 inkorporerades Oxie Storkommun med det i deras ögon lilla Malmö, vilket i sig innebar stora och omvälvande förändringar inom socialvård, hälso- och sjukvård, hemtjänst, skolverksamheten och för övrigt allt annat av betydelse. För vår förening medförde förändringen att vi anslöts till PRO:s Samorganisation i Malmö, och konsulent Knut Nyberg kom ut och hälsade PRO-Oxie välkomna till Malmö och Samorganisationen.
I årets budget kan utläsas att man räknade med 100 medlemsavgifter á 8 kr, varav 2 kr. gick till Riksorganisationen, samt att man emotsåg Kommunalt anslag på 1425 kr. Någon form av Budkavel i organisationen föranledde festligheter i Törringelund vid mottagandet och den sändes sedan vidare till Höör.
På Årsmötet 1968 avsade sig John Pettersson uppdraget som ordf. och i hans ställe valdes Alfred Pålsson. Tydligen började nu intresset för studiecirklar förverkligas, genom att man beslöt starta en i Flamskvävnad eller Knyppling, samt försöka komma igång med både kvinnlig och manlig gymnastik. Föreningen beslöt starta en boendeutredning bland pensionärerna i kommundelen Oxie.
Man beslöt även teckna en kollektiv olycksfallsförsäkring i Folksam, som bekostades av föreningskassan med 75 öre pr. medlem. Kvartalsavgiften höjdes till kr. 2,50. 1969 avslogs en skrivelse från Malmökommittén om en kurs i sång, några medlemmar åtog sig att själva bilda en sångkör.
En skrivelse om medlemsvärvning avslogs !! Något senare åtog sig Fritjof Berggren medlemsvärvning för 2 kr. pr nyanmäld, dock framgår inte om han själv erhöll denna belöning eller om den gick till föreningen. En framförd begäran om hjälp till Glasögon, betecknades som omöjlig att driva, istället hänvisades till Socialhjälp. Ett förslag att på utfärderna bjuda med partnern avslogs. Vädjan från PRO-distriktet om en engångsavgift på 50 öre pr. medlem för hjälp till en ny möteslokal bifölls, och betalades ur föreningskassan.