Malmö Opera

Text och bild: Sven Kruuse

Torsdagen den 19 november 2009 hade 18 förväntningsfulla pensionärer från PRO Oxie samlats på Malmö Opera för en visning av teatern.

Vi beskådar den stora statyn av Thalia tllsammans med guiden Lennart Holmgren som möter deltagarna och besökarna vid entrén.

När Malmö Stadsteater invigdes 1944 försågs foajén med diverse verk av betydande konstnärer.
I nedre entréhallen tronade denna imponerande Thalia, Bror Marklunds hyllning till scenkonsten.
På grund av kristiden under andra världkrigets sista år fanns det inte pengar att gjuta denna gipsskulptur.

Med åren blev gipsen illa åtgången men på Föreningen Malmö Stadsteaters initiativ togs hon isär och forslades till Rosengrens gjuteri i Limhamn där hon blev gjuten i den gyllene bronsen och ciselerad för hand av Marklund, ett av de sista arbeten han utförde före sin bortgång. Föreningen kunde med glädje överlämna denna glänsande gåva till Teatern 1974.

Lysande
En annan lysande dekor är de fantastiska och tidstypiska Orreforsljuskronorna som pryder överallt.

Monumentalt formspråk med klassiska drag
Huset byggdes från 1933 till 1944 och invigdes den 25 september 1944 och ansågs vara norra Europas mest moderna teater. Teaterbyggnaden kombinerar en funktionalistisk uppdelning i flera byggnadsvolymer för olika ändamål med ett monumentalt formspråk med klassiska drag, i synnerhet den storslagna entréfasadens marmorklädda pelare och stora fönsterytor. Foajén anses vara särskilt vacker, utsmyckad med konstverk av bland andra Carl Milles och Isaac Grünewald.

En god investering
Malmö fick sin teater billigt, 1944 kunde staden betala 6 miljoner kronor. I 2008 års penningvärde skulle det ha motsvarat ca 113 miljoner kronor. Totalt gick det nya teaterhuset med scenteknik, inredning, ljudanläggning mm på omkring 140 miljoner kronor i 1992 års kostnadsläge.

Malmö stadsteater från 1944 är ett monument över drömmen om folkteatern. Fortfarande efter 50 år uppfattas den som praktfull, modern och inbjudande. Sedan 1994 är teatern byggnadsminnesmärkt..

Handvävda textilier
Malmö Opera har en av Nordens största salonger. Auditoriet rymmer 1 511 åskådare, av vilka 20 är rullstolsplatser. Själva scenen tillhör de största i Europa.
Förscenen är höj- och sänkbar och kan antingen användas som orkesterdike - kan rymma runt 60 musiker - som del av salongen eller som en direkt fortsättning av huvudscenen.

Väggarnas bangård
Med hjälp av inskjutbara väggar kan salongen förminskas. Huvudscenen är 25 m djup och och 25 m hög. Scenytan är 600 kvm. Scenöppningens höjd är 7 m och bredden kan varieras mellan 15 och 21 m. Vridscenen är 20 m i diameter.

Scengångare från Oxie 
Det känns lite pirrigt att stå på denna stora scen och hade salongen varit fullsatt hade vi nog darrat i knävecken. 

Genom åren har teatern förändrats i takt med den moderna teknikens landvinningar. Exempelvis har ny ljud- och akustikanläggning samt ny belysningsanläggning installerats. Ny är också textmaskinen, som en gång för alla befäster det konstnärliga beslutet att framföra opera på originalspråk

Med stolthet visar vår ciceron upp den praktfulla ridån som är både färgstark och jättelik.

Ett resande teatersällskap från Oxie
Vi har tidigare sett Oxie-pensionärernas teatraliska ådror vilka nu åter kommer till uttryck.
 

Här ser vi Bibbi Kruuse, en av scengångarna, ta scenen i besittning dock utan någon större publikframgång, utom Malte Adolfsson som snabbt som blixten är framme för att föreviga detta historiska ögonblick.

Fantomen på operan
Vi tar oss genom, för publiken, gömda delar av denna stora byggnad. Vi ser märkliga tekniska konstruktioner och tar oss genom virvlande gångar och trånga passager. Här vill man inte bli kvarglömd bland dessa teaterns katakomber. Det är nästan som en del av manus till "Fantomen på Operan". 

Skådespelartalanger
Vår guide tar oss fram till ett skåp med diverse teaterrekvisita. Här får vi bland annat se olika typer av hår och delar av vårt resande teatersällskap och oxianska skådespelare tar naturligtvis chansen att prova huruvida de kunde förändra sitt utseende med smärre justeringar.

Vi ser här Jan prova ut en förtjusande peruk som verkar passa honom utmärkt.

Här har Malte Adolfsson hittat ett snyggt skägg och testar om han skulle börja odla dylikt. Vi konstaterar att det kunde han säkert då han klär alldeles utmärkt i detta.

Efter dessa provningar vandrar vi vidare till de olika delarna av förråd och garderober. 

Möjligt att sko sig
Här fann vi ett stort antal skodon av olika karaktärer. Det fanns marschkängor, romerska sandaler, jätteplatådojor m.m.

Doften är stark av läder vilket satte igång nostalgiska tankar hos oss.

Tilltagen klädgarderob
Ur den fina klädkammaren visar vår guide alla tänkbara kläder från olika uppsättningar.
Han svänger elegant med den tjusiga klänningen framför en nyfiken Marita Nygren som betraktar skapelsen i flygande fläng.

Detta är en dröm och önskegarderob för t.ex. en maskeradbal. Det var en hel del fantasifulla kläder som har använts och återanvänts.
 

Malmö Opera
Vi ser här den mäktiga etagevåningen med kafé och barservering.

Föreningen Malmö Stadsteater bildades 1931. En kraftfull ordförande och dominerande kommunalpolitiker vid namn Emil Olsson genomförde teaterbygget under andra världskriget.

1990 ombildades den ekonomiska föreningen till Aktiebolaget Malmö Stadsteater, som 1993 övergick i Malmö Musik och Teater AB, vilket from 2002 namnändrades till Malmö Opera och Musikteater AB - i dagligt tal Malmö Opera. 

Vid sidan om baren finner vi denna vackra och jättelika textil breda ut sig på väggen. 

Drömlik upplevelse
Förlagan till denna vävnad, En midsommarnattsdröm är gjord av Per Siegård 1955 som var bildkonstnär, grafiker och född 1877 i Helsingborg samt död 1961.
Han studerade på Valand och under resor i utlandet. Siegård har målat ett stort antal monumentala frescomålningar. Han var en av grundarna till modernistgruppen, De tolv.

Själva vävnaden är ett bidrag från Malmö Stad och Holmgran - Lövegrenska fonden
och vävd av Barbro Lundberg-Nilsson, född 1899 i Malmö, död 1983, Barbro Lundberg-Nilsson var en svensk textilkonstnär och dotter till målarinnan och trädgårdsarkitekten Emma Lundberg, gift med skulptören Robert Nilsson och mor till fotografen Pål-Nils Nilsson.

Som konstnärlig ledare för Märta Måås-Fjetterströms vävateljé i Båstad skapade Barbro Lundberg-Nilsson från 1942 och en bit in på 1970-talet mängder av vägg- och mattkompositioner, ofta i flera olika färgställningar. 


Sammanfattning
Efter att ha vandrat runt i denna anrika byggnad i över en timme kändes det skönt att få sitta och avnjuta en kopp kaffe och kaka.
 

Vi kunde nu samla intrycken och konstatera att åter igen fick Oxies PRO:are uppleva en fin guidning. Inte minst för den trevliga och kunniga ciceronen Lennat Holmgren som bidrog till att vi fick en lyckad eftermiddag i en av Malmös fina kulturinstitutioner.

Tillsammans riktar vi ett stort tack till kulturarrangörerna som gjort detta möjligt.