Ut i det blå

Från mörkret tåga vi mot ljuset...

Utflykt med PRO Oxie den 11 maj 2010
Text o bild: Sven Kruuse

Länge hölls det hemligt vart 85 glada och nyfikna oxiepensionärer var på väg. Gissningarna var många och själv trodde jag att vi skulle hamna någonstans vid Kullaberg.
Vår reseledare Torsten Nilsson var mycket nöjd med att han hade lurat oss alla, för detta skulle vara en överraskningarnas dag vilket det också blev.

Första anhalten blev fika i församlingen till St. Petri kyrka i Klippan. Här berättades om akitekten Sigurd Lewerentz som ritat den omtalade kyrkan och församlingshemmet.
Kyrkan anses som ett arkitektoniskt mästerverk enligt bedömare och är trots sin ringa ålder byggnadsminnesförklarad. Invigningen skedde 1966.

Arkitektur i mörk tegel
Teglet är delvis plockat av arkitekt Lewerentz ur ett "skrotlager". Ljusinsläpp och belysning i kyrkan är sparsam. För mycket naturligt ljus förstör stämningen i kyrkorummet enligt arkitekten. Därför måste lamporna ständigt vara tända när gudstjänst pågår.

Arkitekt Lewerentz ville skapa en mjuk och varm miljö med stillhet och andakt. 

Minimalistiskt
Kyrkan saknar altartavla och har istället Tao-korset eller Antoniuskorset vars konstruktion vilar på ett järnkors centralt placerat i kyrkorummet.

Klippans församlingsstämpel:
Klippa + ljusomstrålat kors "Haec petra ecclesiae meae" (detta är min kyrkas klippa).
 

Samtal om etik och estetik
Detta var en plats som inte lämnade någon oberörd. En plats för kontemplation och eftertanke oavsett åskådning.

Några tyckte att det var en dyster kyrka och gillade inte stilen överhuvudtaget medan andra tyckte att det var spännande och intressant.

Innertaket är välvt i ett antal vågor och symboliserar människans andliga liv som en böljande rörelse.

Byggnaden har inga fönsterbågar. Fönsterglasen är monterade på utsidan med hjälp av klammer vilket ger en känsla av att fönsterrutor saknas.

Alla el och vattenledningar är monterade direkt på väggarna - inget ska döljas i kyrkan.
Uppvärmning sker med varmluft i kulvertar under golven inspirerat av romersk byggnadstradition.  

När man suttit en stund i kyrkan träder detaljerna fram. Stolarna är från Danmark och ursprungligen formgivna för Grundtvigskyrkan (1940) i Köpenhamn.
Lösa stolar i kyrkorna är gammal tradition och ger möjlighet att möblera om.

Vidare till Hotell & Restaurang Hovs Hallar som är beläget i ett naturreservat, miljön är originell vid de säregna klipporna utmed havet. Vi blev placerade vid en reserverad del av restaurangen.

Möed mad och goer mad o mad i rättan tid
Ännu syns faten tomma men ska snart fyllas av honungsmarinerad dansk skinkstek med äppelsås och dillkokt Bjärepotatis. Trevlig betjäning och välsmakande mat samt en stund med dåsiga oxianska resenärer som snart kvicknade till för att fara vidare mot en stunds onödig konsumtion av skräp
(busschaufförens kommentar).

Ett Ullared i miniformat
Vi hamnade närmare bestämt i "Lågprisladan" i Boarp. Visst var det mycket som var billigt och visst handlades det en del men det visade sig att vi mogna ungdomar hade det mesta och drabbades inte av någon större köpfrossa.

Här fanns andra butiker med godsaker för alla sinnen, matbutiker med billigt kött, ost och andra livsmedel, för den blomsterintresserade erbjöds en uppsjö av växter för inom- och utomhusbruk.

Evas strutsar
Eva och Lennart Engström, driver ett familjejordbruk strax norr om Ängelholm, vid Tåstarp. Sedan starten 1995 har de vuxit till Sveriges största strutsfarm, med hundratals stora och små strutsar.
Eva visar med förtjusning upp allahanda produkter från strutsar.

Det är mycket på en struts...:

• Strutsskött: filé, biff, stek, wok, chark
• Skinn: väskor, plånböcker, skärp
• Fjädrar: dammvippor
• Äggskal: lampor, klockor, lyktor
• Ägg: strutsägglikörpraliner
• Strutsolja: tvålar, salvor

Välklädd VD
Man får nästan gåshud när man ser knottrorna  på bilden.
De är dock inte utslag av pest eller liknande utan tillhör västen som vdn har på sig.
 
Denna väst är sydd med läder från struts vilket gjort den synnerligen hållbar. Vi tycker också att vdn har utmärkt klädstil och är urtjusig i sin väst.

Det kan nämnas att VD i detta samanhang betyder verkställande dräng och inget annat enligt hustrun Eva.

Efter en stunds studerande av denna knottriga man inmundigade vi kaffe med toscakaka bakad på strutsägg. Det lär ha räckt med ett ägg för att utfordra alla dessa oxianska PRO:are.
Hur knäcker man då ett strutsägg? Jo, med vinkelslip!
 

Ägget är synnerligen hårt i skalet och det går inte att knacka sönder det på vanligt vis.

År 2005 invigdes gårdsbutiken Strutsmagasinet med servering för förbeställda grupper.

Haute couture a´la struts
Alla strutsskinnprodukter är välgjorda och specialdesignade till företaget "Evas strutsar" av Petra Rausmark, "Lädersömmeriet" i Olofström.
De gör strutsläder-armband,  jackor, västar, väskor, börsar mm  
 

Skönheter i plym
Titta inte för djupt i strutsens ögon. Det är lätt man blir förälskad i dess skönhet.

Hos strutsfåglar är bröstbenskammen tillbakabildad på grund av att de inte flugit på länge, om de någonsin har gjort det... Därför finns det inget bröstkött på en struts. Men om de inte kan flyga är de i gengäld desto snabbare på att springa.

De kan uppnå hastigheter på 60-70 km/ h, och kan springa så i 3-4 km.

Strutshanen kan bli 2,5 m hög och väga 175 kg, honan något mindre. Kan leva i 80 år och vara fertil i 30 år. De är slaktmogna vid 10- 12 mån. ålder och om de får leva vidare blir de könsmogna vid 2-3 år ålder.

Afrikansk eller skånsk savann?
Strutsen är den största representanten för släktet strutsfåglar ( lat. Ratiter).
 

Strutsen kommer från Afrika. Övriga medlemmar i familjen är emu från Australien, nandu från Sydamerika och kiwi från Nya Zeeland.
 

Strutshönan kan lägga 2-3 ägg per vecka, under äggläggningssäsongen ( från april till september) och äggen väger ca.1800 g.  Ett strutsäggs vikt motsvarar alltså ca 30 hönsägg. Äggen ruvas 6 veckor (dubbelt så länge som ett hönsägg)
Kycklingen ser ut som en igelkott med lång hals och långa ben. Kycklingen växer snabbt, vid viss ålder nästan en cm/ dag, och väger vid slakt ungefär 120 kg. Strutsen är ett betesdjur, en god grovfoderomvandlare och lever i huvudsak på gräs alt ensilage och spannmål.

Modig och sann djurvän
Enligt Eva Engström så är det svårt att artbestämma strutsen. Den har fjädrar och näbb och lägger ägg men kan inte flyga. Den har klövar och äter samma foder som en häst.
Eva menar att de inre likheterna är mer likt en häst?!?

Olle Olsson, ansvarig i festkommitten är även mån om att djuren ska utfordras. Han besitter ett uppseendeväckande mod och kurage då han med dödsförakt handlöst kastar sig in i flocken av strutsar.
Vi som  bevittnade detta spektakel trodde ett tag att detta kunde vara slutet för Olle.
 
Men han fick mycket god kontakt med dessa varelser och kom i gott samförstånd trots han fick några nyp.

Eva berättade att strutsar saknar tänder vilket gör att de endast kan knipa, om än rejält.
Men sparken ska man akta sig för. Den är stark som en hästspark.
Det är dessutom lätt att bli av med glasögon då strutsar är speciellt intresserade av det som glimmar. Eva berättade att hon blivit av med ett örhänge som en struts åt upp.
 

En gåsarad av pensionärer
Nu var det dags att rada upp sig till avfärd. Då vi hade två bussar med oxiepensionärer var det ett väldigt pusslande att avlösa varandra. Det är en gåta hur det hela lyckades. Det går inte att förklara.
 

En smal sak för en erfaren busschaufför
Se bara den här infarten till strutsfarmen. Det var inte många centimeter tillgodo i denna trånga passage.
Vi betraktade manövreringen med största beundran och intresse.

Nu var dagen till ända av detta äventyr - Ut i det blå.
Trots att det var en gråmulen dag och att det började i en mörk kyrka så är våra minnen ljusa.
Vi vill tacka både busschaufförerna, guiden Malte Adolfsson i den ena bussen och Torsten Nilsson, vår reseanvarige som gjort denna innehållsrika resa möjlig och trivsam.

Åter igen en lyckad resa med PRO Oxie.

Stort tack!