Text Sven-Eric Nygren till bilder från Kenths och Maltes kameror.
En sagolik miljö - ett skimrande himlavalv mötte de nästan 200 gästerna på vårt kombinerade Luciafirande och julbord med dans i fredags - den 16 december. Vintermörkret utanför var tyvärr inte upplyst med nyfallen snö. Men vad gjorde det när krögare och personal mötte oss i dörren till en dekorerad lokal i feststämning.
Hela den stora dansrotundan var upptagen av långa bord med allt, allt vad som av tradition ingår i ett äkta och skånskt julbord. Allt välplanerat för att ta emot de långa raderna av hundratalet hungriga gäster.
Här lägger kocken, tillsammans med servitörer, sista handen över slagfältet.
Jag lovar - det var inte mycket kvar nät det blåstes "eld upphör" och spaning för andra attacker - nu mot andra mål. En danspartner, t ex.
Men - vi är inte där än! Först på plats fanns naturligtvis festkommittén,- med Olle Ohlsson i spetsen - för dagen kompletterad med lokalkommitténs Malte Adolfsson och Göran Andersson. Nu skulle raden av förslag och idéer prövas för att utforska alternativen att lösa föreningens överhängande problem i lokalfrågan. Det återstår ytterligare en test - att arrangera nästa medlemsmöte på samma plats. Allt för att föreningen skall ställa upp på kravet att alla medlemmar skall kuinna delta i möten i demokratins heliga namn.
Nu börjar festen när bussen från Oxie kyrka anlänt och publiken börjar köa framför det ångande glöggbordet. Efterhand droppar dom in - de bilburna, gående och cyklande från när och fjärran. Våra kära systerföreningar inne i stan´ - och omkringliggande fäbodar - som hörsammat locktonerna.
Det spelande ukelelegänget för dagen var Karin Evby, Inga Jonsson, Bibbi Kruuse, Marita och Sven-Eric Nygren, Tomy Lundberg, Beth Leeb-Lundberg och Carin Quick.
En långsida i lokalen är nästa uppehållsplats för att njuta av glöggen och tillbehören - i väntan på föreningens egna spelande och sjungande förmågor. Nästan hela gänget världsrekordinnehavare i ukelelespel fanns på plats. Bilden ovan upptar bara en del av gruppen - där fanns även kursledaren - Sven från statarlängan - och Lennart Werme, för dagen iklädd en dragharmonika från förra seklet. I julröd pärlemor och med spröda toner.
En i gänget hade hamnat bland mumierna i Egyptens pyramider - olyckligt ovetande om den "pyramidabla" succén som vi åstadkom - trots detta handicap. Vi hade erbjudit honom en direktlänk med Görans smartphone - som han tyvärr avböjde. Lika bra det. Kanske hade en och annan sten rasat ner!
Under uppvärmningen, den s k generalrepetitionen, utökades publiken efterhand. När alla gästerna var på plats med värmande glöggkoppar i händerna kördes hela programmet i fullfartsläge. Väl medvetna om blickarna som sög sig fast vid de dignande faten och näsborrar som fladdrade av dofterna från brunkål, revbensspjäll och risengröd.
Men. Vad händer nu? "Det kommer någon där. Jag vet nog vem det är. Sankta Lucia. Sankta Lucia. Lucian Carin Quick omgiven av tärnor, stjärngossar, tomtar och dragspelande "nissen" Lennart Werme
Fritt efter Astrid Lindgren. Men det var precis så festkvällen artade sej. Överste hovmästaren Olle hade den goda avsikten att låta vårt bord vänta till sist - för att istället kalla fram dem som såg ut att behöva ett tillskott till fattighusets magra kost!!
Här ser vi de kallskurna bordet laddat för ett anfall. Iréne Carlsén förser sig av läckerheterna.
När det sen´ blev vår tur - och Piratens besk glimmar i kristallglasen - tog vi oss fram till första kontrollstationen. "Tallrikar till sillbordet finns - vid sillbordet" Häpp! Ikväll hade jag bestämt mig för att smaka alla sju sorterna. Vilket betydde gånger tre - alltså minst 21 sorter. Därtill en rad med såser och sallader. Men har man bestämt sig - så får man bita i den syrliga vitlökssillen. Med två brödskivor balanserade på tallrikskanten nådde jag så äntligen det reserverade bordet.
45 minuter senare - när den sista biten sköljts ner i Piratenbassängen tog jag sats för ett frontalangrepp på det kallskurna bordet. Samma förödande föresatts - smaka på allt! Tallriken var dubbelt så stor som silllafatet - men det hindrade inte - att efter halva varvet vara fullbelagt. Framme vid den kokta laxen var jag fast besluten att hoppa över laxkompisen som lämnat sin "gravkammare". Vilket inte undgick valberedningens ordförande - som med säker hand droppade ner en stoooor skiva på min tallrik!
Efter ytterligare tre kvart var inte anfallet avblåst - den kokta laxen minskade bara med en tugga i halvannan minut. Att tänka sig skinka, brunkål, köttbullar, revbensspjäll, Jansons - och risgrynsgröt med saftsås - var det inte. Undrar om jag kan få komma på efterkalas? För att få min del av det varma bordets läckerheter? Det gjorde vi alltid hemma i Småland efter julkalasen!
Och nu - mina damer och herrar. Välkomna till
Struvan till kaffet varade i en halvtimma! Och sen´ förväntade sig damerna att man skulle bjuda upp till dans? Men - vad gör man inte för sina medmänniskor! Och inte tog dom någon hänsyn till "matvrakets tillstånd. "Opp å hoppa. Sitt ej och dra dej. När du blir gammal vill ingen ha dej!"
Curt Mortén och Maiken spelar upp till dans.
Karin Evby och Hans-Åke Åkesson t.v. och Göran och Britt Roth var de första som var uppe på banan och testade att den var bonad för oss.
Födelsedagsbarnet Britt fick en dans med Olle Ohlsson. Kaj Pålsson med fru Gull-Maj och svärmor Gulli Löfqvist från PRO Södertorp njöt av tillställningen.
De här bilderna avslöjar att Britt Mörnhag valt att fira sin födelsedag tillsammans med oss.
Britt Grattas här av Birgitta Nilsson.
Minsann - har vi inte fångat in dagens kanonfotograf - med favoritmodellen? Jo, Kenth och Liselott Hansson.
Ovan - Delar av gästerna från andra PRO-föreningar i Malmö. Nedan delar av pensionärer från Oxie. Alla väntar på att få smaka på julläckerheterna.
Inga Jonsson omgiven av Carin och Vilgot Quick
För dej som fortfarande inte har sett dej mätt på Törringelunds julbord - fortsätter vi att fresta smaklökarna!
Matkön leds här av Jonny och Anita Olsson följt av Nancy och Sven Larsson.
Därefter kom Rose-Marie Klamming, Björn och Siv Fogelberg och Bertil Johansson.
och tackade för en trevlig julfest genom att överräcka en liten blomma.Bakom ryggarna ses resterna av "det varme bord" som jag lämnade orört.Hälsar Sven-Eric, Hoppas att det smakade!!! Här.