Av Sven-Eric Nygren, text. Foto Kenth Hansson
Första medlemsmötet under år 2012 var bestämt att hållas på Törringelunds dansrotunda. Detta möte, tillsammans med förra årets julfest, ingick i en utvärdering av möjliga ersättningslokaler när vi nu börjat ana att den ökade medlemskadern hotade att spränga alla gränser. Inte minst när det gällde lokaler som är nödvändiga för att vi skall kunna leva upp till kravet på demokrati i föreningen. Med möjlighet att samla alla medlemmar som vill ta del i viktiga beslut och delta i andra aktiviteter som kräver utrymme.
Vänta er inte att jag skall föregripa lokalkommitténs utvärdering av de två sammankomsterna.
Jag nöjer mej med att ge lunchrestaurangens fredagsmeny högsta poäng. Vi var ett sällskap på ett tjugotal medlemmar som inledde dagens utsvävningar med ett besök. Innan kassör och sekreterare placerades i entrén för att lugga av besökarna tre Selmor. Det är rätt stavat! Skall inte tolkas som semlor - som är en helt annan njutning. När så blev dags handlade det om en välmatad kaffebuffé. Men vi är inte där än!
När alla 195 deltagarna bänkat sej runt?? halva dansbanan tog ordföranden och sekreteraren plats för dagens förhandlingar. Men det blev det inte så mycket av - för det första mötet för året är vikt för en presentation av vårens späckade program. Program var ordet - vi har ju PRO-världens lyxigaste utgåva i pappersupplagan som delades ut i entrén. PRO Oxie är hela byns angelägenhet - tycker i varje fall våra annonsörer.
En efter en av föreningens ansvariga för studier, kultur, resor följt av friskvårdargäng trädde fram och läste högt ur medhavda pappersbuntar. På bilden är det Carin Quick, bärarinnan av kulturen, som säljer in sina kommande aktiviteter.
Andra goda försäljare hade redan i entrén lockat lottköpare att pröva lyckan att få del av de rikhaltiga vinstborden. Vin, fruktkorgar, blomster och en rad av andra begåvade (läs skänkta) grejer man redan har hemma. Det brukar aldrig hindra en sann PRO Oxiebo. En sanning med modifikation eftersom medlemskåren består av många, många från andra delar av kommunen, plus omgivande ödemarker. Typ Lomma, Bara, Billesholm och Torna Hällestad - för att nämna några.
Alla satt vi och sneglade på den uppdukade kaffebuffén - framför baren! Och köerna kom att ringla sej fram i snigelfart när vällingklockan ringt in. Där fanns nybakade kanelbullar, en mörig paj, rulltårta - tre centmeter bred - och småbröd. Hittade du fler sorter så håll tyst med det. Någon kan bli lite lätt frustrerad om man missat nått´.
Under den här seansen sågs en ivrig Leif Carlsson vandra omkring på dansgolvet - testande sin ljudanläggning inför sitt framträdande efter kaffepausen. Ryktet om hans förmåga att underhålla hade nått oss från Månstorps gavlar. Har jag rätt? Och det talade sant. Han var en verklig entertainer - sprungen ur den skånska leran. Men blandade gärna upp den (inte leran - repertoaren) med egna och andras låtar av mångahanda slag.
Han blandade och gav också prov på sin komiska ådra med roliga historier och kommentarer.
Ljuv musik uppstod, står det i rubriken. Lennart Werme har nyckeln till keybordet ...
... som lockar ut publiken på det hala.
Spontandans kallas det när man ringer Lennart en kvart i tolv och ber honom ta med lite musikaliska grejer. Refrängsångaren hade fått en fluga på stämbanden - annars hade ni fått höra på smörsång.
Fotnot!Referatet saknar många bilder och spontana kommentarer i textad form. Hör av dig till mej så får du en stjärna uppkallad efter dej i cyberrymden.nygren.sveneric@telia.com