Av Henry Sjöman
Det var måndagen den 26 september 2005 och jag vaknade, fällde upp ögonlocken och tittade ut genom rullgardinspringan. Ah, näää, det regnar!!! - Men nää, det var bara kondens på rutan. Solen sken genom ett tunt lila dis, jättetjusigt, så det såg ut att bli en förträfflig dag.
Som vanligt hämtades en del deltagare vid Preem-macken.
Som vanligt kom Kiviksbuss som en stilig vit svan till Oxie kyrka och tog upp resten.
Som vanligt satt bussige Bosse och höll sej i ratten.
På tillfarten till yttre ringvägen hälsade Clarie välkommen och önskade oss en trevlig dag! Clarie hade alldeles rätt för sej.
Vi passerade Staffanstorp och Dalby och tog av vid och åkte igenom Veberöd mot Lilla Rödde där Ulla Jeppsson berättade och guidade oss initierat genom gårdens längor och visade många klenoder.
Gården Lilla Rödde var ursprungligen ett skatterusthållarhemman. Detta innebar, att man erhöll skattefrihet i utbyte mot skyldigheten att hålla knekt och häst.
År 1843 köptes den fyrlängade gården av Ola Jönsson, som var gift med Bolla Persson. Bolla var ättling i tredje generationen efter en av ”Gästgivaredöttrarna i Everlöv” – de sex döttrarna till gästgivare Pehr Olsson och hans hustru Bolla Andersdotter…
År 1996 förvärvade Färs härads hembygdsförening Lilla Rödde som nu är hembygdsmuseum. Mycket sevärt!
Vägen från Lilla Rödde till Ilstorps kyrka är väl Skånes ”Vilda Västern” med vackra gårdar, många hästar, många kräg, så Lamm får tacka Bagge…
Det blev under dagen vackra vägar, bland annat genom delar av Fyledalen. Förbi Fyleverkens sandbrott i Eriksdal. Fyleverken erbjuder Fylefärg, en pulverfärg som tillverkas i Skåne.
Vi passerade Svamparondellen och körde förbi ett stängt Tosselilla. Synd att det var stängt tyckte Bosse. Han hade väl tänkt ta vara på deltagarnas överskottsenergi...
Vi gjorde en avstickare till Örup som har samma arkitektoniska stuk som Bollerup. Örup ligger några km söder om Tomelilla och tillhör tillsammans med Glimmingehus, Bollerup och Tosterup de borgar på Österlen som byggdes under senmedeltiden. De uppfördes alla som mäktiga försvarsanläggningar under en osäker och farlig tid, då svenskar och danskar stred om makten och herremännen måste skydda den egna jorden både mot yttre fiender och mot kungen.
Örup finns omnämnt i ett gammalt dokument från den 7 oktober 1437. Enligt detta överlåter bröderna Lafrentz och David Araldsen av Quitzowsläkten Örup på livstid till fadern Arald Madsen Quitzow. "Öthrop i Benitzstahte oc Tomorplille”… Det var för länge sen…
Här intill finns också en dö almskog.
Sen snirklade vi genom Tomelilla, och såg det nyss omgjorda torget för att sen hitta fram till Tomelilla golfklubb som ligger mycket vackert. Där mottogs vi av trevlig personal. Vi åt en god lunch som bestod av utbankad, jag trodde först att den var överkörd, fläskkotlett med gräddsås, potatis, marinerade grönsaker och hembakat bröd, kaffe och kaka. Jag kan höra TV-Tina: ”Jättegott”!!!
Efter några minuters färd såg vi en ”skvadron” Glador i tjusig luftakrobatik. Vi korsade Fyledalen och efter Övraby, Högestad och Sövestad kom vi förbi Sövdeborgs slott som har världsberömda innertak både på första och andra våningen.
Vi besökte Sövde Musteri, tel. 0416-160 01, där vi träffade Gun och Göran Banke och deras trevliga hund Oliver, nu 13 år med vita mustascher och fortfarande bra på fotboll. Här köptes must, cider och glögg. Vi som satt kvar i bussen blev bjudna på en mugg must av Göran…
Eftersom vinden blåst bort låg Sövdesjön spegelblank.
En gång var vi i Dalby två gånger så vi fortsatte till Skryllegården. Där väntade kaffe och en trekant morotstårta som trots att den var jättegod även smakade nyttig... Dagen efter kollade jag mina öron. Dom hade klarat sej. Faktiskt!
Det var 26 nöjda deltagare, inklusive Henry Sjöman, som landade i Oxie efter en trevlig resa strax efter klockan fem samma dag.