Remissyttrande över betänkandet ”Bo bra hela livet” (SOU 2008:113)

                         
2009-04-20  

Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har beretts tillfälle att yttra sig över Äldredelegationens betänkande Bo bra hela livet. Efter några inledande kommentarer följer yttrandet den kapitelindelning som finns i betänkandet.

Inledning

Vi vill inledningsvis påpeka att i slutbetänkandet redovisas en hel del intressant bakgrundsmaterial i bilagorna. Det är beklagligt att Äldreboendedelegationen inte gavs tid att fördjupa sitt arbete ytterligare utifrån dessa bilagor. För att ge ett exempel innehåller bilagan ”Om orsaker och motiv för att flytta till särskilt boende viktiga aspekter kring relationen gruppen och individen i boendet och hur individens önskemål bättre ska kunna tas tillvara. Vård- och omsorgsboende/särskilt boende ska inte behöva innebära att den enskildes vardagsliv präglas av vilka kollektiva insatser som erbjuds i just detta boende. De dagliga aktiviteterna bör utgå från den enskildes behov och önskemål och inte automatiskt vara en del i själva boendet. Som Westlund framhåller i sin bilaga är det institutionen som styr, inte den enskildes intressen. Det hade varit intressant om delegationen kunna diskutera konsekvenserna för boendeformerna av perspektivförskjutningen.

Det hade också varit värdefullt om delegationen kunnat ägna tid åt att analysera konsekvenserna av ett fritt val vad gäller vård- och omsorgsboende/ särskilt boende. Kommer vi t. ex att få se en utveckling mot mer av specialiserade boenden. Detta har i debatten ofta lyfts fram som något positivt. Samtidigt finns risker att utvecklingen skapar problem i valmöjligheterna för dem som inte önskar att boendet ska erbjuda en särskild inriktning. Ett boende som i övrigt passar bra för individen utifrån närhet till familj och tidigare boendemiljö kan samtidigt ha en inriktning som inte alls stämmer överens med önskemål och livsinställning.

I hur hög grad vi får en sådan utveckling är svårt att säga idag men den kan inte bara ges positiva förtecken. I det här sammanhanget vill vi också hänvisa till ovan nämnda bilaga ”Om orsaker och motiv för att flytta till särskilt boende” och frågan om hur mycket av vardagslivet som ska präglas av kollektiva aktiviteter.

Överväganden och förslag

Nya begrepp för ökad tydlighet

Delegationens förslag: De begrepp som delegationen föreslår är seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende. Delegationen rekommenderar också att begreppet korttidsvård används istället för korttidsboende.

Vi instämmer i delegationens bedömning att de begrepp som idag används för olika slag av bostäder avsedda för äldre skapar förvirring istället för klarhet. Begreppen sammanblandas ofta, vilket skapar oklarheter vad den enskilde kan förvänta sig av boendeformerna. Det är svårt att hitta begrepp som är tydliga och inte lämnar utrymme för missförstånd. Även med det nya förslaget kommer säkert begreppet seniorbostäder fortfarande missförstås av många.

Seniorbostäder kan i praktiken innebära en mängd olika bostadsformer. Vissa hyresvärdar/bostadsrättsföreningar utestänger nya äldre hyresgäster genom att de har en övre åldersgräns för att få flytta in. Då blir denna boendeform inget möjligt alternativ.  Eftersom seniorbostäder är en del av det ordinarie bostadsbeståndet och inte omfattas av någon form av särlagstiftning, är samtidigt begreppet av mindre betydelse. I princip kan ju vilken bostad som helst anges med denna beteckning.

Vi vill understryka betydelsen av delegationens definition av trygghetsbostäder. Det gäller dels målgruppen men också att dessa bostäder ska ha tillgång till gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Därmed minskar möjligheterna att vidga begreppet till en bredare form av bostäder tänkta för äldre. I sammanhanget är det också viktigt att lyfta fram att denna boendeform endast erbjuds med hyresrätt. Det får inte finnas ekonomiska spärrar i form av höga insatser som leder till att personer som efterfrågar en sådan bostad stängs ute.

Som delegationen påpekar har termen särskilt boende aldrig slagit igenom. Det finns många andra beteckningar för denna boendeform. Vård- och omsorgsboende anger på ett betydligt bättre sätt vad detta boende innebär.

Vi instämmer i definitionen av korttidsvård, även om begreppet inte är helt relevant i alla sammanhang. Denna tidsbegränsade insats innebär inte alltid att brukaren erhåller vård. För en del handlar det enbart om omsorg.

Det ordinära bostadsbeståndet

Delegationens första bedömning under detta kapitel anger att det ordinarie bostadsbeståndet behöver utvecklas för att kunna tillgodose framtida behov, att staten bör stödja initiativ till åtgärder som underlättar kvarboende samt att kommunen måste genomföra bättre boendeplaneringar och inventera sina bostadsbestånd.

Äldres boende måste ses i ett större sammanhang där de flesta äldre kommer att bo kvar i sitt ordinarie boende. För att detta ska fungera väl måste bostäder och bostadsområden vara planerade utifrån äldres förutsättningar och behov. Detta kräver en bättre planering från kommunernas sida än vad som är fallet i dag. ”Bostadsförsörjningslagen” tillämpas endast av en minoritet av kommunerna, vilket ibland resulterar i tillfälliga lösningar i stället för en mer långsiktig planering för äldrevänliga boendemiljöer.

Den andra bedömningen pekar på behovet av att åtgärder vidtas som säkerställer att bygglagstiftningens tillgänglighetskrav efterlevs. De flesta hyresfastigheter i det äldre bostadsbeståndet är otillgängliga och tyvärr byggs det fortfarande hyreshus med t. ex en halvtrappa upp till hissen och andra påtagliga brister vad gäller tillgängligheten.

PRO har vid tidigare tillfällen ställt kravet att plan- och bygglagstiftningen skärps. När tillgänglighetsfrågorna kommer upp först i samband med byggsamrådet och inte när bygglovet beviljas ges ett alltför stort utrymme att tumma på byggreglerna. Vi menar att det måste vara självklart att bygglov endast kan beviljas om tillgänglighetskraven är tillgodosedda.

Tillgänglighetsbidrag

Delegationens förslag: Ett tillgänglighetsbidrag införs…….för installation av hiss och för andra flervåningshus. För att bidraget ska beviljas ska kommunen ha inventerat sitt bostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt.

Förslaget ligger helt i linje med vad PRO framfört tidigare. Under 2007 lät vår organisation genomföra en syneförrättning av bostäder från i första hand 50- och 60-talen. Denna syneförrättning visade på stora brister vad gäller bostädernas tillgänglighet. De flesta av dem saknade hiss och i fastigheter med hiss var det vanligt med trappsteg upp till hissen.

Ett statligt bidrag krävs om det ska genomföras någon större satsning på att förbättra tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd. Inte minst gäller detta installation av hissar som är en förhållandevis dyr investering.

Det är också bra att kunna villkora bidraget till kravet på att kommunen genomför inventeringar av bostadsbeståndet. Det gör att insatserna kan bli mer planmässigt utförda, utifrån var de största behoven finns.

Trygghetsbostäder

Kommunal befogenhet att inrätta trygghetsbostäder

Kommunerna får genom en särskild lag befogenhet att inrätta trygghetsbostäder.. . De som bor i trygghetsbostäder ska ha tillgång till gemensamhetslokal, personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter och trygghetslarm (utan biståndsbedömning……)

Det finns ett stort behov av trygghetsbostäder. För dem som känner sig oroliga, otrygga och socialt isolerade saknas ofta alternativ till den bostad som de redan har. Omsorgsbehoven bedöms inte tillräckligt stora för att ge rätt till särskilt boende och övriga boendealternativ tillgodoser inte heller behoven. Seniorboenden som skulle kunna vara ett alternativ är ju, som redan nämnts, i många fall stängda genom åldersgränser eller krav på insatser.

Det räcker dock inte med en lag som ger kommunerna befogenhet att inrätta trygghetsbostäder. Här delar vår organisation de synpunkter som förs fram i reservationen från Carl- Olof Bengtsson, Lillemor Husberg, Lars Wettergren m.fl. Som reservanterna skriver får kommunerna genom denna lag helt fria händer att planera för och bygga trygghetsbostäder. Detta kommer att skapa stora skillnader mellan landets kommuner, som inte har med behov och efterfrågan att göra utan beror på kommunernas ambitioner. Kommuntillhörigheten får inte avgöra möjligheterna att få en god och trygg bostad.

I kärva budgettider för kommunerna finns en risk att trygghetsbostäder blir bortprioriterade med hänvisning till andra boendeformer. Det kan handla om att kommunen hänvisar till eventuella seniorbostäder i kommunen eller att den enskilde får bo kvar i sin bostad, fast detta boende inte tillgodoser brukarens krav.

Istället för en kommunal befogenhet ska det vara en kommunal skyldighet att inrätta trygghetsbostäder. Som reservanterna framhåller går det att förena en sådan skyldighet med hänsynen till lokala förutsättningar.

I övrigt instämmer vi i beskrivningen av vad som ska utmärka ett trygghetsboende och att bostäderna upplåts med hyresrätt via en förmedling. Det är viktigt att denna boendeform inte utvecklas till en rättighet via biståndsbedömning.

Statliga bidrag till personal i gemensamhetslokaler

Delegationens förslag: För att stödja kommunernas arbete med att utveckla det sociala innehållet i trygghetsbostäder……..lämnas ett statligt bidrag till sådana personalinsatser med i genomsnitt 130 miljoner per år under åren 2010-2014

Den föreslagna personalresursen är en viktig del för att motverka isolering och skapa social gemenskap. Vi instämmer helt i delegationens förslag vad gäller behovet att stödja kommunerna i arbetet med att inrätta och utveckla verksamheten i trygghetsbostäderna. Ett statligt bidrag utgör en stimulans för kommunerna. Det lyfter också fram betydelsen av denna resurs för att skapa bostäder som kan medverka till en större gemenskap och därmed också större trygghet och bättre levnadsvillkor. Bidraget behöver följas upp för att möjliggöra en eventuell förlängning eller förändring.

Investeringsstöd till trygghetsbostäder

Delegationens förslag: …det nuvarande investeringsstödet enligt förordningen (2007:159 om investeringsstöd till äldrebostäder m. m. även ska omfatta trygghetsbostäder. Den ekonomiska ramen för investeringsstödet bör därmed utökas

Ett investeringsstöd kan säkert stimulera kommunerna att investera i trygghetsbostäder. Det borde också finnas andra incitament för kommunerna att vilja satsa på denna boendeform. I rapporten i bilaga B ”Analyser av flyttningar…” visas att det förmodligen kan vara lönsamt för kommunen att genom trygghets¬bostäder uppskjuta eller helt undanröja behovet av att flytta till vård- och omsorgsboende. Vidare torde trygghetsbostaden också i övrigt kunna ge en höger livskvalitet för den enskilde. Som framgår av betänkandet tar det ofta en viss tid innan de positiva effekterna gör sig gällande. De första åren får kommunen därmed bara kostnaderna för dessa bostäder.

Ska investeringsstödet göras tillgängligt även för trygghetsbostäder måste anslagsramen utökas.  Utan denna utökade ram avvisar vi en förändring i förordningen. Risken finns annars att stödet till vård- och omsorgsboenden urholkas. Delegationen visar att behovet av dessa boenden kommer att öka kraftigt i framtiden. Minskar statsbidraget riskerar det att drabba den nödvändiga utbyggnadstakten.

Särskilda boenden och omsorgsboende/ vård och omsorgsboende
Vi delar den bedömning delegationen gör i inledningen av kapitlet rörande dessa boendeformer.

För de boende behöver innehållet i den verksamhet som erbjuds utvecklas för att tillgodose individernas såväl sociala som medicinska behov. Vi vill knyta an till det vi tog upp inledningsvis att boendet i sig inte ska innebära att den enskildes vardagsliv helt präglas av vilka kollektiva insatser som erbjuds. De dagliga aktiviteterna ska inte behöva vara en del i själva boendet utan utgå från den enskildes personliga önskemål.

Delegationens bedömning att vård- och omsorgsboenden i första hand bör vara en resurs för äldre som behöver vård och omsorg dygnet runt, ser vi närmast som en självklarhet. En sådan utveckling har pågått under många år och den kommer att accentueras i framtiden om vi får väl fungerande trygghetsboenden.

Vi delar också delegationens bedömning att den höjda tillgänglighetsnivån i svensk standard för byggnadsutformning tillämpas för särskilda boendeformer/vård- och omsorgsboenden. De krav som gäller för plan- och bygglag¬stiftningen tillgodoser ganska hög krav om de tillämpas rätt. Samtidigt finns det brister i tillgänglighetskraven om de ska gälla för boenden där nästan alla har rörelsehinder och andra funktionsnedsättningar. Vid en tillämpning av plan- och bygglagstiftningens regler kommer vissa utrymmen att bli alltför trånga. Vilket drabbar både de som bor där och personalen.

Delegationen efterlyser studier av hur samspelet mellan vård- och omsorgsboende och korttidsvård fungerar. Vi beklagar att delegationen inte fick möjligheter att studera detta förhållande. Korttidsvården har urholkats under senare år. Vår organisation får ofta ta emot oroliga samtal från äldre och anhöriga som berättar om bristerna i korttidsvården. Det gäller t.ex. möjligheten till rehabilitering efter sjukhusvistelse eller behovet av avlösning. Vi hävdar mycket bestämt att korttidsvården är eftersatt och måste förbättras.

Delegationen efterlyser mer forskning beträffande särskilda boenden/ vård- och omsorgsboende. Trots de senaste årens utveckling med nedläggning av särskilda boenden och en förskjutning av karaktären av dessa boenden mot att de ska tillgodose högt ställda krav på vård och omsorg, finns det endast ett fåtal forskningsstudier kring detta. Den forskning som bedrivs inom ramen för SNAC har gett värdefull kunskap men är samtidigt begränsad och svår att generalisera utifrån. Det behövs särskilda statliga stimulansmedel till denna forskning.

En viktig fråga är hur människor med omfattande vård- och omsorgs behov samtidigt ska kunna få sina individuella behov av sociala aktiviteter tillgodosedda.

Framtida behov av särskilt boende/ vård och omsorgsboende

I slutet av delegationens arbete gavs ett uppdrag att se över det framtida behovet av dessa boenden. Vi har svårt att bedöma om ytterligare kunskaper hade kunna tillföras delegationen om uppdraget hade getts tidigare med mer tid till förfogande.. Det är naturligtvis svårt att göra några träffsäkra bedömningar. De utbyggnadsbehov som anges i betänkandet låter rimliga. Mot bakgrund av att det redan nu finns utbyggnadsbehov måste takten ökas vad gäller planering och byggande av vård- och omsorgsboenden. Det finns därmed också ett stort behov av statliga stimulansmedel och de får därför inte urholkas genom att investeringsstöd till trygghetsboenden ges inom befintlig ram. 

Bostadstillägg för pensionärer

Vår organisation har under de senaste åren lyft fram behovet av höjda gränser för bostadstilläggen. Dagens hyresnivåer gör det svårt för många äldre att byta bostad om det leder till högre boendekostnad.

Reformen med trygghetsbostäder riskerar att bli en halvmesyr om hyres¬nivåerna förhindrar de som behöver dessa bostäder att flytta in. Konsekvensanalyserna visar att staten borde har råd med höjda bostadstillägg med tanke på de mycket positiva effekter höjningarna får för de enskilda individer som med hjälp av bostadstillägget kan flytta till en bättre och tryggare boendemiljö.

Övriga bedömningar och förslag

I princip ska det inte finnas hinder i någon boendeform att en boende har husdjur. Samtidigt är vi väl medvetna att det kan vara komplicerat i ett vård- och omsorgsboende. Lokala bedömningar kan därför bli aktuella. När det gäller trygghetsboende ska inte finnas några andra restriktioner än vad som gäller allt ordinärt boende.

Bostadsanpassningsbidraget bör behålla sin funktion av individuellt bidrag. Oavsett hur väl vi generellt anpassar vårt bostadsbestånd kommer det inom överskådlig tid finnas behov av olika former av individuella anpassningar. Bidraget fyller därför en viktig funktion. Det har ingen betydelse att en del av de stöd som utförs inom ramen för detta bidrag även kan komma andra boende till del. Utgångspunkten för att bidraget beviljas är den individuella prövningen. Skulle regelverket för bostadsanpassningsbidraget förändras och även ge möjligheter till mer generella anpassningar är risken stor att det leder till försämringar av bidragsnivåerna för de individuella insatserna.

Vi instämmer i förslaget om att rättsläget klargörs vad gäller fastighetstaxeringen för särskilda boendeformer och att de ska klassificeras som vårdbyggnader.

Avslutande kommentar

Delegationen lägger flera förslag och överväganden som kommer att förbättra äldres boenden och levnadsvillkor. Tiden fram till en proposition får inte dröja när det gäller bidragen för investeringar och tillgänglighet, skärpningar av plan- och bygglagen samt höjningarna av bostadstilläggen.

Socialstyrelsen senaste lägesrapport visar att nedläggningarna av särskilda boenden fortsätter, trots att de allra flesta tycks vara eniga om att avvecklingen har gått för långt. Detta vittnar om att kraven på kommunerna måste skärpas samtidigt som mer kraftfulla stimulansåtgärder för en utbyggnad krävs.

Den pågående minskningen av de särskilda boendena ger också ytterligare argument för att en frivillig lagstiftning vad gäller trygghetsbostäder blir kraftlös. En sådan lagstiftning innebär ju ingen större förändring av de villkor som gäller redan idag.

PENSIONÄRERNAS RIKSORGANISATION

 

Curt Persson                Guy Lööv
Ordförande                   Socialpolitisk ombudsman