Publicerad i Göteborgsposten 2007-07-14

Säker försörjning av läkemedel är viktigt för landets äldre. Frågan om apotekens framtid angår därför i hög grad dem. Fyra pensionärsorganisationer med mer än 620 tusen medlemmar har granskat regeringens planer och säger tydligt nej till utförsäljningen. 

Även socialministern har tydligen börjat inse omfattningen av de problem som utförsäljning och upplösning av det nuvarande apotekssystemet kommer att medföra. Regeringen begär mer tid och har beslutat skjuta på försäljningen. Men räcker ytterligare sex månader för att reda ut problem som utredaren Lars Reje inte klarade av att lösa?

130 myndigheter, organisationer och intressegrupper har yttrat sig över det ursprungliga utredningsförslaget. De allra flesta har, likt pensionärerna, på punkt efter pekat på allvarliga brister i underlag och analys.

Modellen för prissättning har mött unison kritik. Men det är inte enbart där problemet finns.

Okunnigt om Norge

Regeringen tar ofta upp apoteksreformen i Norge. Men jämförelsen haltar och fakta förvanskas.

Till skillnad från Sverige drevs apoteken i Norge fram till reformen lokalt av enskilda apotekare. Så var det även i Sverige fram till 1971 då apoteken köptes och sammanfördes till det som nu är Apoteket AB.

Efter reformen har apoteken i Norge tagits över av tre internationella apotekskedjor. Någon prispress blev det inte. Istället har läkemedelspriserna i Norge ökat. Nya apotek har öppnats, men de allra flesta i de större städerna. Några få apotek har öppnats på mindre orter, men  apoteken liknar i många fall mer apoteksombud än apotek. På mindre orter kan det få ta upp till två dygn från det att receptet lämnats till dess att apoteket får hem och expedierar medicinen. Sedan är frågan när apoteket är öppet.

Regeringen utlovar med hänvisning till Norge generösare öppettider. Det verkar också taget ur luften. I större städer har de norska apoteken i regel öppet till kl 6 på vardagar, men på mindre orter stänger de klockan 4 eller 5. (se t ex www.dittapotek.no)

Vinst eller vård i fokus?

Både i Norge och Sverige drivs samhällsfarmacevtisk forskning och i Norge ges exempel på vad som kan hända när kommersiella intressen tar över. Norska Apoforsk har byggts upp av den tidigare apotekarägda branschorganisationen. Efter reformen i Norge styrs institutet inte längre av apotekare utan av de nya kommersiella kedjorna. Forskningen ska inte längre vara oberoende. Institutet ska vara selektivt med vad det publicerar och en uppgift ska vara att lyfta fram apotekens mervärden. Så omvandlas ett oberoende forskningsinstitut till PR-organ.

Forskningsdirektören och institutets administrativa direktör har valt att lämna sina tjänster.

Det som hänt i Norge är en viktig varning och det får inte ske i Sverige anser Farmacevtförbundets ordförande Cecilia Bernsten i en kommentar i tidskriften LäkemedelsVärlden (4/08).

Det är bra att en av ”omregleringens” ivriga förespråkare här inser vad kommersialiseringen kan innebära. Men många andra risker uppstår när vinstintressen utan tydlig koppling till yrkesetik tillåts ta över. 

I Sverige har Apoteket AB hittills finansierat och haft ansvaret för motsvarande forskning. Kanske att staten ska ta över ansvaret för att fortsatt freda en oberoende forskning, men regeringen har å andra sidan angett att ”omregleringen” inte får ge ökade kostnader för det allmänna.

Ökade samhällskostnader

Utgifter för forskning är emellertid småsaker jämfört med vad som kan förutses av andra ökade samhällskostnader. Motsatt mot vad regeringen hävdar är det svenska apotekssystemet mycket kostnadseffektivt, vilket också anges av OECDs jämförelser och av regeringens egen utredare.

Det svenska Apoteket AB klarar av att ge en i alla mätningar uppskattad service med en handelsmarginal som för läkemedlen är 16 procent av priset. I övriga Europa, med apotekssystem mer lika det som regeringen nu vill införa, är motsvarande andel 20 till 30 procent. För partihandeln dvs, grossistledet är skillnaden ännu större. Partihandeln tar i Sverige mindre än 3 procent av läkemedelskostnaden att jämföra med 4 till 10 procent i övriga Europa. ”Omregleringen” kommer att kosta och frågan är bara om vi ska betala merkostnaderna i apoteket eller via skattsedeln. 

”Nya lösningar, nya idéer”

Göran Hägglund tycks ha en orubblig föreställning att endast konkurrens kan stimulera till innovationer och nya lösningar. I många fall kan det vara så, men på apoteksområdet är det tydligt annorlunda.

Samordningen i Apoteket AB gör att vi i Sverige har ett unikt system där vi med e-recept kan hämta medicinen vid vilket apotek som helst. Det som behövs är ett ID-kort. Av liknande skäl har systemet med läkemedelsförteckningarna utvecklats som underlag för den enskildes genomgång av sina läkemedel.

Ytterligare ett exempel är dosförpackade läkemedel, ApoDos. Närmare 200 000 äldre får i Sverige en säkrare hantering av sina läkemedel samtidigt som personalen i äldrevården spar tid till annat. Systemet som utvecklats av ”monopolet” börjar nu efterfrågas i andra länder. Samtidigt har försöken här inletts för liknande säkrare och mer kostnadseffektiv hantering av läkemedel vid sjukhus.

Se det som exempel på innovationer och förbättringar också är möjliga i ett sammanhållet apotekssystem.

LARS WETTERGREN
ordförande, PRO

OLA JOHANSSON
sakkunnig, hälso- och sjukvård, PRO