Tänk dig att du har arbetat ett helt liv. När du blir pensionär gör du en upptäckt: Inte nog med att du får en minskad inkomst, du betalar också högre skatt än vad du skulle ha gjort på samma inkomst om du hade arbetat. Det är naturligtvis ingen naturlag att det ska vara så. Orättvisan i inkomstskatt mellan pensionärer och löntagare har införts i tre steg av den sittande alliansregeringen.

Jag tror att de flesta av dagens löntagare förväntar sig när de blir pensionärer att de skattemässigt behandlas på samma sätt som när de var löntagare.

Den orättvisa inkomstbeskattningen strider mot den blocköverskridande pensionsöverenskommelse som fem partier står bakom. Tidigare beskattades pensionärer mer gynnsamt än löntagare. När det nya pensionssystemet infördes skulle det bli lika skatt för alla. Det höll i fyra år.

Inför 2007 bestämde alliansregeringen att pensionärerna fick stå åt sidan.

Argumentet var att skapa drivkrafter till arbete och därmed minska arbetslösheten. Man kan fråga sig hur arbetslösheten minskar genom att skapa orättvisa mellan pensionärer och löntagare.

Ingen har kunnat visa att skattesänkningarna för löntagarna är en effektiv åtgärd för att skapa jobb. Priset för den förda politiken är högt med tanke på att det mesta tyder på att den inte leder till resultat.

När pensionärsorganisationerna uppvaktade finansminister Anders Borg för knappt ett år sedan sade han att pensionärerna skulle stå långt fram i kön inför de kommande budgetförhandlingarna. Det vi tagit del av i medierna tyder snarare på att pensionärerna står långt bak i kön.

Moderaterna vill öka skatteskillnaden ytterligare och presenterar det som en positiv reform för löntagarna. Var det fler än jag som såg nyhetsinslaget där en man tillfrågades vad han skulle göra med pengarna? Jag ska spara till pensionen, sade han. Han hade förstått något som regeringen uppenbarligen inte har förstått.

För att ytterligare förstärka bilden vill jag peka på att de senaste femton åren har lönerna i genomsnitt realt (efter inflation) ökat med drygt 40 procent. Under samma tid har en person med inkomstgrundad pension fått minskad inkomst med 0,2 procent. Nästa år sänks pensionen därtill med tre procent, vilket innebär 420 kronor per månad för en pensionär med 14000 kronor i månadsinkomst. Och året därpå är prognosen ännu dystrare, en sänkning med nästan fem procent.

Pensionssänkningarna åren framöver är resultat av den broms som finns i pensionssystemet, som i själva verket borde kallas en backväxel.

Vi ser nu ett samhälle som riskerar att rivas isär. Generation ställs mot generation. Skatteorättvisan måste rättas till.

Curt Persson, ordförande i PRO