A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ekonomi & pension

Frågor och svar med PRO:s pensionsexpert: Vad händer med pensionerna efter årsskiftet 2018?

Anders Thoré, PRO:s sakkunnige i pensionärers ekonomi. Anders Thoré, PRO:s sakkunnige i pensionärers ekonomi.

Nästa år höjs inkomst- och tilläggspensionen, liksom garantipensionen. Även bostadstillägget ökar, och det finns ett förslag från regeringen om att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen. PRO:s sakkunnige Anders Thoré berättar här vad som är på gång, och varför.

Vad händer med pensionerna rent allmänt efter årsskiftet?

2017-11-29 Svar: Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 1 procent. En inkomstpension på exempelvis 12 000 kronor per månad ökar med 120 kronor före skatt. Garantipensionen höjs med 1,6 procent. Hel garantipension ökar då med 124 kronor till 8 076 kronor i månaden för ogifta och för gifta med 111 kronor till 7 204 kronor i månaden.

Varför höjs inkomstpensionen?

Svar: I det tidigare ATP-systemet fick pensionärerna kompensation för inflationen. När det nuvarande pensionssystemet infördes var tanken att pensionärerna skulle få ta del av samma standardutveckling som löntagarna. Inkomst- och tilläggspensionen följer därför den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

Metoden för den årliga omräkningen av pensionen kallas följsamhetsindexering. Pensionsmyndigheten beräknar ett inkomstindex varje år utifrån den genomsnittliga förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige. Inkomst- och tilläggspensionen räknas upp med förändringen av inkomstindex men med ett avdrag på 1,6 procentenheter (den så kallande normen). När pensionen börjar betalas ut ingår ett förskott på framtida pensionshöjningar.

Det gör att pensionen är ungefär 18 procent högre än den annars skulle vara. Förskottet betalas av genom det årliga avdraget på 1,6 procentenheter. Anledningen till förskottet är att när pensionsreformen genomfördes antogs att yngre pensionärer hade större behov och utgifter än äldre pensionärer och att de kan behöva en högre pension för att minska skillnaden i inkomst vid övergången från lön till pension. Det är alltså därför som inkomst- och tilläggspensionen bara höjs med 1 procent trots att lönerna har ökat med drygt 2,5 procent. PRO anser att det här avdraget i första hand ska halveras för att längre fram tas bort helt. Det kräver samtidigt en höjning av pensionsnivåerna.

Och varför höjs garantipensionen?

Svar: Garantipensionen följer inflationen och räknas om med det så kallade prisbasbeloppet, och syftet är att köpkraften ska vara oförändrad. Regeringen fastställer prisbasbeloppet varje år utifrån förändringen av konsumentprisindex.

Just i år är höjningen större för garantipensionen än för inkomstpensionen eftersom inflationen är högre än tidigare. Mest rimligt vore att de utvecklades på samma sätt för att de ekonomiska klyftorna bland pensionärer inte ska växa så snabbt.

Vad händer med bostadstillägget efter årsskiftet?

Svar: Nästa år föreslås också en höjning av bostadstillägget. Dels kommer ersättningsnivån höjas från 95 till 96 procent upp till en bostadskostnad på 5 000 kronor per månad, dels höjs taket till 5 600 kronor per månad (och för de 600 kronorna blir ersättningsnivån 70 procent dvs 420 kronor).

I vanliga fall brukar bostadstillägget minska med nästan lika mycket som pensionen höjs. Nu kommer även de som har bostadstillägg få mer i plånboken. Hur mycket beror på hur hög bostadskostnaden är och om man är ensamstående eller sammanboende, men upp till 470 kronor mer per månad kan det bli vid en bostadskostnad på 5 600 kronor eller mer. Det är visserligen en relativt stor höjning men ganska långt ifrån PRO:s krav om att taket ska höjas till minst 7 000 kronor som en följd av ökade kostnader, framförallt för dem som bor i hyresrätt.

Varför har PRO i sitt opinionsarbete valt att fokusera på att höja bostadstillägget istället för garantipensionen?

Svar: En höjning av bostadstillägget kan föreslås i budgetpropositionen. Det är därför den snabbaste åtgärden att stärka ekonomin för de sämst ställda pensionärerna – nu när läget är akut och äldrefattigdomen ökar. För att det ska kunna göras förändringar av pensionssystemet krävs att alla partier som står bakom pensionsöverenskommelsen är helt överens om alla detaljer. Bostadstillägget är också mer träffsäkert än garantipensionen eftersom det är de som har de lägsta pensionerna som får mest.

Garantipensionen påverkas inte av tjänstepensioner eller privat pensionssparande. Det innebär att även de med höga sådana pensioner kan få garantipension. En generell höjning av garantipensionen är också dyrare att genomföra eftersom det är så många fler som har garantipension än de som har bostadstillägg. Därför går det att genomföra en betydlig större höjning av bostadstillägget till samma kostnad som en lägre höjning av garantipensionen. Den stora nackdelen med bostadstillägget är att många inte söker det trots att de kanske har rätt till det (se artikel i PROpensionären nr 8/2017).

Bland annat vänsterpartiet har drivit sänkt skatt för sjukpensionärer. Vad händer?

Svar: De som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar en betydligt högre skatt än såväl löntagare som ålderspensionärer. I regeringens budgetproposition finns ett förslag att sänka skatten, så att skillnaden minskar något. Det är ett litet steg i rätt riktning, men det ska vara lika skatt vid lika inkomst oavsett varifrån inkomsten kommer, anser PRO. Social- och arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom avgifter på lönen – löntagarna avstår löneutrymme – därför ska skatten inte vara högre när pengarna betalas ut som sjukersättning eller pension till exempel.

Hur högt på den politiska dagordningen står pensionsfrågan?

Svar: Mer än var fjärde väljare i nästa års val kommer att vara 65 år eller äldre. Det är en grupp som är beroende av att de offentliga systemen fungerar. Till exempel ett pensionssystem som ger ekonomisk trygghet och en äldreomsorg som kan erbjuda hjälp när man behöver.

De är med andra ord beroende av politiska beslut och att det finns politiska partier som vill tillvarata deras intressen. Det tycks också som att de flesta av riksdagspartierna har börja uppmärksamma äldre betydligt mer. Det beror inte bara på att de fikar efter röster utan också på att det finns stora behov, som kräver politiska reformer. Jag vill gärna tro att PRO genom opinionsbildning och påverkan också har bidragit till att äldrefrågorna har hamnat på den politiska dagordningen.

Pensionsgruppen har som ansvar att se till så att vi har ett stabilt pensionssystem. Hur fungerar arbetet i gruppen?

Svar: Pensionsgruppen, som består av ledamöter från alla riksdagspartier utom V och SD, är en permanent förhandlingsgrupp som fattar alla beslut om pensionssystemet. Varje förändring av pensionssystemet kräver att alla partier i pensionsgruppen är helt överens – varje parti har alltså vetorätt. Ett ovanligt inslag i den moderna svenska parlamentarismen, där majoritetsbeslut är princip.

Eftersom det fattas väldigt få konkreta beslut om förändring verkar det som att vetorätten utnyttjas ofta. Det är dock svårt att veta eftersom det saknas insyn i pensionsgruppens arbete. De intressen i samhället som inte vill se förändringar av pensionssystemet har också en lätt uppgift. De behöver bara övertyga en politiker för att stoppa reformer. I vanliga fall måste en majoritet i riksdagen vara med på tåget.

Har ledamöterna i pensionsgruppen lätt att komma överens eller finns det ideologiska klyftor mellan de olika partierna?

Svar: Det finns ideologiska klyftor som är svåra att överbrygga, men de kommer aldrig upp till ytan eftersom pensionsgruppens möten inte är offentliga och partierna inte vill ha någon offentlig debatt om pensionsfrågorna. Pensionsgruppens oförmåga att fatta beslut tyder på att partierna står långt ifrån varandra och inte kan komma överens. Det finns stora brister i pensionssystemet och det är helt nödvändigt med reformer, men vetorätten gör att pensionsgruppen aldrig kommer till skott. PRO tycker att det behövs en öppen och demokratisk debatt även om pensionssystemet. Demokrati är inget hinder för långsiktighet.

Text från PROpensionären nr 9 2017.

Dela den här artikeln: