Höst i trädgården
Nu vissnar trädgården så sakta. Buskar och träd står snart kala, i rabatterna samlas nedfallna blad, medan de sista blommande växterna kämpar på. För den som har svårt att hålla sig inne bjuder hösten på gott om vilsamt trädgårdspyssel. Den som hellre går ut på våren gör bara det nödvändigaste och kan sedan med gott samvete dra sig tillbaka.
Den som odlar grönkål och palmkål behöver inte tömma trädgårdslandet. De klarar minusgrader, om än inte besök av rådjur.
Några måsten på hösten finns egentligen inte. Allt handlar om hur mycket jobb man vill spara till våren och hur man bäst trivs med att trädgården ser ut under vintern. Det kan vara klokt att rensa bort synligt ogräs ur rabatter och grönsaksland innan jorden fryser. Då får inte tistlar, maskros och skräppa chansen att bre ut sig och de ettåriga ogräsen hinner inte släppa alla sina frön över jorden. Det är även mödan värt att gräva igenom en tung lerjord så att den hårda jordstrukturen fryser sönder under vintern.
Sandjordar behöver dock inte höstgrävas. Tvärtom är det bättre att lämna dem ifred.
Det är också bra att gå igenom fruktträden, plocka bort övermogen och rutten frukt, samt skära bort sjuka och skadade delar. Tänk bara på att aldrig lämna tappar när skott och grenar skärs bort! Skär alltid intill frisk ved, men gå aldrig så nära att den lilla ”ringen” skadas.
När det gäller perennerna ska man hellre göra för litet än för mycket på hösten. Redan i slutet av sommaren börjar de förbereda sig inför nästa år. Strax under jordytan pågår ny skottbildning. Klipper man ner allt visset lämnas de nya skotten utan skydd, och dessutom riskerar man att skada dem när man drar i växterna. Följer man naturens gång visar växterna själva när det är dags att släppa ifrån sig det gamla. De torra stjälkarna lossnar vid jordytan utan att man behöver bruka våld.
Pioner till exempel håller hårt i sina vissna blad. Låt dem sitta kvar som skydd över vintern, men ta givetvis bort blad som verkar sjuka.
Lämna löv
Om du tycker det ser slarvigt ut med visset i rabatterna kan man välja medelvägen: lämna fem-tio centimeter av de gamla stjälkarna. Förutom att de ger lite skydd fångar de upp och håller kvar nedfallna löv och andra gamla växtdelar. Sådant bör få vara kvar i rabatterna eftersom bar jord gör växterna mer utsatta för kyla och vädrets skiftningar. Dessutom stimulerar ”skräpet” det viktiga mikrolivet i jorden och blir så småningom till näringsrik mylla.
I stället för att räfsa bort nedfallna löv, ska man alltså hellre räfsa in litet extra.
Tycker man om att ha småfåglar i trädgården är det bra att låta vissna blomställningar stå. Fröna lockar fåglar, särskilt när snön kommit och hindrar dem från att söka föda på marken. Många fröställningar är också så dekorativa att de förtjänar att bli kvar under höst och vinter. De ger karaktär under en årstid när trädgården ser rätt platt och trist ut, och liv och rörelse när de vajar och rasslar i vinden.
Baksidan är att det kan bli mycket fröplantor till våren, men de brukar vara lätta att rycka upp.
Egen fröskörd
Dekorativa fröställningar förtjänar att få stå kvar. De ger liv och rörelse under en årstid som kan vara lite trist. På bilden Judas Silverpenning. Kardtisteln eller vävarkardan har vackra hållbara fröställningar som ger liv och rörelse i trädgården under höst och vinter. Passa också på att själv ta vara på fröer till nästa säsong. Det lönar sig att samla frön från många av sommarblommorna (ringblomma, tagetes, krasse, luktärt, rosenskära) och även en del perenner som man vill ha fler av. Lavendel är till exempel lätt att fröså. Klipp av torra blomstänglar, låt dem torka och skaka sedan ut de små svarta fröna. Så dessa utomhus i lådor som ställs i skydd under en buske i början av mars månad. Frösådden behöver utsättas för väder och vind innan groningsprocessen kommer igång. Samma tillvägagångssätt gäller för många fleråriga växter.
Tomatfrö är tacksamt att ta vara på. De färska fröerna är kladdiga, men brer man ut dem på en bit hushållspapper torkar de snabbt. Förvara torrt (vilket gäller alla fröer). Blir pappret fuktigt börjar fröerna mögla.
Det man ska tänka på är att frön från F1-hybrider och en del förädlade namnsorter inte ger samma avkommor som moderplantan. F1-hybrider är aldrig lönt att fröföröka. Vad gäller resten får man prova sig fram. En del sorter är stabila (gäller alla tomater, utom som sagt F1-hybrider), andra plockar fram tidigare generationers arvsanlag och ytterligare några kan ha blivit pollinerade av en nära släkting. Men eftersom den enda kostnad som blir är tid, finns inget att förlora på att prova.
Flytta växter
Med sommaren i färskt minne kan det också vara idé att påbörja förändringar i trädgården. När våren kommer brukar det bli bråda dagar, minnena har bleknat och man har fullt upp med all spirande grönska. Dessutom kan det bli svårare för växter att klara en flytt eller delning på våren. Och inte är det heller så lätt att gräva där vårblommande lökar just tittar upp eller där vårens första blommor ska till att slå ut…
Perenner som blivit för stora tål ganska hårdhänt delning. Det man ska tänka på när man gräver upp plantor är att både vattna rejält innan man börjar gräva och efteråt på det nya planteringsstället.
Anledningen till att vattna redan innan är att man sparar fler av de tunna vattensugande rottrådarna som annars lätt går av när jorden är torr.
Höst=planteringstid
Hösten är förresten en bra tid för plantering. Växter som kommer i jorden hinner etablera sig ordentligt till nästa år och ger snabbare resultat än de som planteras i vår. Ju längre norrut i landet man bor, desto tidigare höstplantering – om växterna ska hinna rota sig ordentligt innan tjälen går i jorden.
Astrar är höstglädje. Det lönar sig att plantera olika sorter i olika färger och höjd. Efter några år kan man dela och sprida ut plantorna ännu mer.
Rosenbuskar som sätter nypon har stort prydnadsvärde på hösten. Vresrosor, pimpineller, bergsros och daggros är några av dem som bär mycket nypon.
Plocka av gröna tomater och lägg på eftermogning innan det blir för kallt.
Det brukar synas i trädgårdar om ägaren är en utpräglad höst- eller vårplanterare. Hos vårplanteraren lyser höstblommorna med sin frånvaro och vice versa. Passa därför på att komplettera om det saknas fägring så här års. Varför inte fylla på med höstastrar i olika färger och nyanser, höga och låga? Sätt även lite plantor av sådant som ger glädje till våren.
Vårblommande lökar ska också planteras nu. Så snart de finns att köpa i affärerna kan man börja. Den som är bosatt i södra delen av Sverige kan hålla på en bra bit in i oktober.
Rosor kan gärna planteras på hösten. Eftersom växten är i vila klarar den vintern bra. Det viktigaste vid rosplantering är att: 1: Sätta rosen tillräckligt djupt med förädlingsstället minst 10, gärna 15 centimeter, under jord. 2: Ha grävt en rejält djup och vid planteringsgrop (50 x 50 centimeter) bottnad med gödsel, därefter sand och sist mulljord som rosen sätts i. 3: Bara plantera rosor vars rötter fått dra i vatten ett dygn innan de planteras.
Skyffla gärna upp jord runt trädgårdens rosor på hösten, men täck inte med granris förrän senare. Riset används för att rosorna inte ska skjuta skott i den tidiga vårsolen, men lägger man på det för tidigt hindrar man att marken fryser runt rosorna och de tvingas övervintra för varmt och fuktigt. Risken är att de kommer i växt för tidigt och sedan blir svaga och sjuka. Vänta alltså tills det blivit ordentligt kallt!
Nya projekt
Har man tröttnat på gräsmattan och vill ha mer odlingsyta är det bra att förbereda nu. Prova att helt enkelt vända upp och ner på grästorvorna. Det är ett effektivt sätt att få ny jord på. Se bara till att alla grässtrån hamnar under jordklumparna. Utan ljus dör gräset, men får det chansen att kika fram växer det snabbt till sig.
Maskrosor och skräppor är lätta att dra bort när jorden vänts. Ta tag i roten så följer hela plantan snällt med. Värre är det med kvickrot. Det gäller att få tag på alla rotdelar, annars har den snabbt skickat upp nytt grönt igen.
För säkerhets skull kan man täcka de vända torvorna med marktäckväv
eller något annat. Det hindrar både sådant som kommer underifrån och sådant som vill rota sig från ovan.
Men som sagt – på hösten har man all rätt att ta det lugnt i trädgården. Vill man gräva nya rabatter, anlägga nytt trädgårdsland, kanske en berså, ett stenparti, kryddträdgård eller något annat som lockar, passar det utmärkt att förbereda. Annars gör man som naturen: tar en välbehövlig vintervila och återkommer till våren.
Text och foto: Gerd Angrén
Nr 8 2007
Tips och kom-i-håg:
• Plocka upp dahliaknölar och lägg på vinterförvaring.
• Har man inte plats att vinterförvara pelargoner kan man ta sticklingar och odla på fönsterbrädan i ett ljust och svalt rum. Många pelargoner tål också att stå mörkt men frostfritt, under vintern. I källaren/garaget till exempel.
• Stenar i rabatter och planteringar ger bra skydd för lite känsligare växter. Sten alstrar värme och hjälper till att skapa så kallade mikroklimat. Det betyder att i en skyddad hörna där sten får hjälpa till, kan man vinna minst
en klimatzon.
• Vitlök ska planteras på hösten. Går bra att göra så länge jorden inte är frusen.
• Om man ska plantera buskar eller träd kan det vara idé att ha bladverkets höstfärger i åtanke. Annat som ökar prydnadsvärdet på hösten är till exempel nypon.
• Ta in gröna tomater och lägg dem framme i rumstemperatur så mognar de efterhand.
• Den som har problem med mördarsniglar kan skaffa sig ett försprång på hösten. Under stenar, krukor, eller saker som förvaras utomhus kan det ligga sniglar och trycka i väntan på övervintring. Leta på ställen där det kan tänkas att sniglar gömmer sig. När man rensar i jorden kan det också hända att man stöter på en äggsamling, mjölkvita kulor, 2–3 millimeter stora. Oskadliggör dem!