Ett välfärdsland växer fram...
Arbetets museum i Norrköping är unikt. Det är det enda museum i Sverige som dokumenterar och levandegör arbetet och dess historia. En ny högintressant utställning som visas till april 2012 är Industriland. Den berättar om tiden 1930–1980, den period då Sverige blev modernt. Utställningen handlar om allt! Om politiken, pengarna, män och kvinnor, arbetet, barnen, livet och boendet.
Det svenska industrisamhällets historia sträcker sig över 150 år. Den första perioden kom med ångkraften för att i den andra utvecklas ytterligare, då nya teknologier som förbränningsmotorn och elektriciteten gav möjlighet till massproduktion. Det ledde fram till en högindustriell epok, som hade sin höjdpunkt under perioden 1930 – 1980.
Industrins utveckling gjorde Sverige modernt. Entrén till utställningen visar upp symboler för den ökade levnadsstandarden, då vi kunde skaffa dammsugare, TV, tvättmaskin, bil och kylskåp. År 1969-70 blev gruvstrejken på LKAB i Kiruna ett av tidens dominerande debattämnen. Det var en olovlig strejk som utlöstes av missnöjet med ackordslönerna, och med LO:s solidariska lönepolitik som gjort att löneläget för gruvarbetarna försämrats jämfört med andra LO-grupper. Med industrins utveckling följde massproduktion av varor och aldrig tidigare har människan haft ett så stort utbud att välja ifrån. På det 160 meter långa löpande bandet på utställningen finns glimtar av utvecklingen under tidsperioden 1930–1980. Miljonprogrammens förbättrade bostadsstandard förändrade möbelindustrin och på 60-talet öppnades den första IKEA-butiken. Nya specialkomponerade tvättmedel ersatte den traditionella såpan. Det nya samhället kännetecknades även av ett särskiljande och klasstänkande. Den tidens socialdemokratiska ledning hade ambitionen att bryta ned ekonomiska och sociala skrankor.
Inte minst den blivande statsministern Per-Albin Hansson uttryckte det i sitt ”folkhemstal” 1928. Även om han strävade efter allas lika värde fanns en strikt uppdelning mellan olika sociala grupper, en uppdelning efter egendomsinnehav, yrke och ideologi. Detta genomsyrade livet på arbetsplatser, i bostadsområden och i politiken. Man förutsatte att alla skulle vara medvetna om sin plats i samhällshierarkin.
Ökad standard
Innanför utställningshallens entré kommer besökaren in i en diagonal, den s k arenan, den speglar modernitetens och levnadsstandardens framväxt. Det börjar med en dammsugare och följs av TV, tvättmaskin, Saab 92 och kylskåp.
På de fyra meter höga sidoväggarna skapar flera storbildsprojektorer ett jättelikt bildspel, som visar när Sverige blev modernt. Från arenan har besökaren överblick över hela utställningen.
En bärande del utgörs av ett 160 meter långt löpande band. Det transporterar runt massproducerade vardagsföremål från varje decennium. Föremålen ger oss glimtar av den industriella utvecklingen, där tingen i vår omgivning snabbt kunde masstillverkas och visar hur de ingår i en gemensam historia.
Folkhemmet
Sverige var på 1930-talet ett fattigt land med stor arbetslöshet. Alltför många bodde trångt, kallt och smutsigt. Den bostadssociala utredningen 1945 blev grunden för det moderna bostadsbyggandet. Varje vrå i folkhemmets nya bostäder blev noggrant kartlagda och reglerade. Samtidigt blev det svårt för den enskilda människan att påverka sin boendemiljö. Men bostäderna blev från mitten av 1940-talet rymligare och bättre utrustade. De försågs med rinnande vatten, badrum, vattentoaletter, kylskåp och centralvärme.
Byggandet nådde sin höjdpunkt under 1970-talet. Arkitekten Pär Eliasson har berättat att utformningen av miljonprogrammet var väl genomtänkt; man ville bygga en annan sorts hus och en annan sorts stad, som inte liknade de gamla omoderna trånga kvarteren. 25 procent av de svenska hushållen bor idag i miljonprogrammets hus. De flesta har tegelfasader och bara en fjärdedel har sex våningar eller fler.
Industrisamhällets historia är inte bara framgångar, det finns även mörkare sidor, till exempel Kreugerkraschen, Ådalen -31, gruvstrejken i Kiruna, 70-talets oljekris, strukturomvandlingar och fabriksnedläggningar.
En vandring genom utställningen ger en bild av en av nutidens viktigaste frågor: hur ska vi kunna behålla arbetet och välfärden?
Utställningen ger oss inget svar – men vet vi inget om den historiska bakgrunden till hur industrilandet Sverige växte fram, kanske det inte är möjligt att se det Sverige som kommer att bli.
Text och foto: Alf Wahlstedt
Nr 8 2007