Vem kan få äldreförsörjningsstöd?
Svar: Alla som fyllt 65 år kan söka det. Äldreförsörjningsstöd får man om man tar ut alla pensionsförmåner man har rätt till och ändå inte når upp i så kallad ”skälig levnadsnivå”.

Hur gör man om man vill söka?
Svar: Man söker på samma blankett som för bostadstillägg. Alla som söker bostadstillägg söker faktiskt också alltid äldreförsörjningsstöd automatiskt. Det prövas maskinellt att man har minst 4 786 kronor kvar när hyran är betald om man är ogift och 4 044 kronor om man är gift. Har man inte det beviljas äldreförsörjningsstöd. Hyran får dock högst vara 6 200 kr/mån för ensamstående eller 3 100 kr/mån per person för gifta.

Är det mer gynnsamt med äldre­försörjningsstöd än med garanti­pension plus bostadstillägg?
Svar: En person med hel garanti­pension och bostadstillägg kan
inte få mindre pengar varje månad än en person med enbart äldreför­sörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstödet infördes 2003 som ersättning för socialbidrag för personer över 65 år som inte har full garantipension, det vill säga har bott i Sverige i mindre än 40 år. Det kan även handla om att man gjort ­tidigt uttag av pensionen eller inte ­betalat in tillräckliga avgifter som i sin tur gör att man får reducerad ­garantipension.  Ersättningarna slår inte ut varandra utan stödet fyller på om pensionen och bostadstillägget inte räcker.
 
Hur många har äldreför­sörj­ningsstöd?
Svar: 2009 var det 12 400 personer, att jämföra med att ca 260 000 personer över 65 år har bostadstilllägg. Kontakta pensionsmyndigheten eller läs på www.pensionsmyndigheten.se om du vill veta mer eller ansöka!  MF

Äldrebarometern

PROs betygssättning av Sveriges kommuner ur ett äldreperspektiv

Det bästa projektet hittills i PRO

Sylve Qvillberg är entusiastisk över Äldrebarometern: den är ett bra verktyg gent­emot de lokala politikerna, kan ­användas i medlemsrekryteringen och tajmningen är perfekt. Skånedistriktet har tagit Äldrebaro­metern på rätt sätt, anser han och hoppas nu att det kan inspirera andra föreningar.

– Ta den här chansen! Ta materialet ni fått in, pressa era politiker!
Uppmaningen riktar Sylve Qvillberg till andra PRO-föreningar, som tycker att det känns lite trögt att komma igång med Äldrebarometerns frågeformulär. Själv är han aktiv i samrådsgruppen om Äldrebarometern samt sekreterare, webbredaktör och informationsansvarig i Skånedistriktet. Där flyter arbetet med Äldrebarometern fint, man har lyckats engagera många i arbetet och även fått gehör i de lokala medierna.

– Äldrebarometern är det bästa projektet som PRO centralt dragit igång sedan jag gick med, säger han. Jag är full av beundran för den på Riksorganisationen som klurat ut det här.

Framförallt är det tre orsaker som gör att han tycker projektet är så bra.

– Tajmningen kunde inte vara bättre, det är valår i år och även KPR-ledamöter ska väljas. Den är användbar i många sammanhang, till och med i rekryteringen av nya medlemmar till PRO, eftersom den kan engagera ganska många. Och för det tredje – den ger möjlighet att ställa de lokala politikerna mot väggen.

F d politiker har blivit PROare
Sylve Qvillberg berättar att han har använt arbetet med Äldrebarometern för att fånga upp f d politiker, som inte varit PRO-medlemmar, men som blivit det sedan de engagerat sig i Äldrebarometerns frågeställningar.
Hur går de då till väga i Skåne, som är ett av de distrikt som lyckats bäst?

– Vi tänkte till i styrelsen. Insåg att frågebatteriet (drygt 30) inte var lämpligt att besvara genom att sitta på kammaren och bara fylla i formulär. Det är viktigt att alla jobbar aktivt med den, därför ville vi att våra medlemmar skulle engagera sig i studiecirklar kring frågorna. 

Utgick från en bok
Samorganisationen skaffade, efter ett beslut av Skånedistriktet, in boken ”Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut idag” av Berit Rollén och Monika Olin Wikman. Den blev bas för studiecirklarna. Dess­utom enades man om att intervjua de lokala politikerna och även göra egna ”studier” ute i kommunerna. Alltsammans sjösattes vid en kick-off-träff, där även en av författarna till boken deltog, berättar Sylve.

– Här i PRO Skurup (består av tre små föreningar) som jag tilhör har vi gått tillväga så här: Vi bildade en samrådsgrupp som träffas var fjortonde dag under vår och höst för att köra studiematerialet. Vi tog bokens åtta kapitel, utsåg en projektledare för varje kapitel, som i sin tur har handplockat folk till sin hjälp. Och det har gått bra, en del har kommit långt och andra är på god väg.

Man har bjudit in tjänstemän från kommunerna och intervjuat dem och man har gjort och gör egna studier.

– Redovisningen av Äldrebarometerns frågeformulär till PRO centralt ska göras i början av maj. Då börjar det verkliga jobbet – att gå på politikerna.

Kommunerna är tända
Men redan nu har kommunerna i Skåne blivit tända på projektet, för visst skulle det sitta fint att kamma hem ett pris som äldrevänlig kommun! Priset delas ut under Almedalsveckan i sommar, då Äldrebarometern ska presenteras i sin helhet.

– Skånedistriktet har bokat en buss till Almedalen. Den lär bli full.

FAKTA

Detta betygssätts i ­Äldrebarometern:
1. Tillgänglighet till allmänna ­byggnader och miljöer
2. Boendet
3. Transporter
4. Gemenskap och fritids­verksamhet
5. Medborgerligt deltagande och ­inflytande
6. Åldersdiskriminering
7. Information och kommunikation
8. Omsorg, vård och service

Den 10 maj ska frågeformulären vara inne hos PRO Riks, som sedan bearbetar och sammanställer materialet.

Pensionssystemets nuvarande anknytning till börskurserna är orimlig

Lars Ohly sätter pensionsfrågorna högt upp på sin ­dagordning inför valet, och han ser en chans att påverka pensionssystemet om de rödgröna vinner valet.

När vänsterledaren Lars Ohly tar emot på sitt kontor i Riksdagen är han laddad. I alla fall blir han det i den stund han avslutar det mejl han håller på och skriver just när intervjun ska börja. Han viftar lite åt soffan till men sitter själv kvar vid datorn. Sen trycker han energiskt på ”enter”, reser sig och håller fram handen:

– Det där med olika skatt för pensio­närer och löntagare, det är den värsta orättvisan jag har sett i Sverige, säger han innan han ens har fått frågan.

Och så fortsätter han:

– Vi vill att det ska upphöra så snart som möjligt. Enligt vårt budgetförslag kan man ändra det redan 1 januari 2011.

Förutsatt att den rödgröna koalitionen vinner valet i september 2010, alltså. Och förutsatt att Vänsterpartiet, som med all säkerhet blir minst i en eventuell koalitionsregering, får gehör hos de andra för sitt förslag.

I den intervju som Socialdemokraternas finanspolitiska talesman Thomas Östros gav i PROpensionären nyligen, var han vag när det gäller tidpunkten för att återställa skattebalansen mellan pensionärer och löntagare. Det låter som om Vänsterpartiet har lite jobb framför sig.

– Jag är beredd att ta diskussionen med övriga partier och tror faktiskt att det kan genomföras snabbt, säger Lars Ohly.
Han framhåller att inget av de andra partierna tycker att skatteskillnaden ska vara kvar – det är bara fråga om hur snabbt den kan tas bort. 

Lars Ohly är beredd att höja andra skatter för att finansiera sänkt skatt för pensionärer. Av de 100 miljarder som regeringen har sänkt skatterna med, vill Vänsterpartiet återta hälften. Med de höjda skatteintäkterna vill Lars Ohly förbättra sjukpenningen och a-kassan.

– Vi vill återgå till att ha förmögenhetsskatt, ha kvar bolagsskatten som den är och ansluter oss till förslaget om att återinföra skatt på fastigheter.

Det förslaget är identiskt med det som Socialdemokratena har lagt: Fastigheter värda mer än 6 miljoner kronor ska beläggas med en skatt, dock med en begränsningsregel, så att ingen betalar mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt.

När det gäller företagsskatten påpekar Lars Ohly att Sverige nu ligger på samma nivå som konkurrentländerna. 

Men visst måste vi fundera på hur vi ska hjälpa företagen att exportera.?
Nej, det håller Lars Ohly inte med om. Det där med en närande och en tärande sektor vill han inte höra talas om. Inget företag klarar sig utan att den offentliga sektorn står för sjukvård, vägar och annan infrastruktur. Jobben ska komma även i den offentliga sektorn, anser han.

– De uppsägningar som nu sker i offentlig verksamhet måste upphöra. Vi vill gå in direkt och satsa mer på kommuner och landsting.

Tillbaka till pensionerna – hur ska pensionärernas köpkraft öka?
För Lars Ohly ligger nu uttrycket ”vad var det jag sa” nära till hands. När det nuvarande pensionssystemet utarbetades på 90-talet hade Vänsterpartiet till en början en representant med i arbetet, dåvarande riksdagsledamoten Ulla Hoffman. Hon var dock mycket kritisk till att skapa ett pensionssystem som bygger på utvecklingen på Stockholmsbörsen och till slut hoppade hon av. Lars Ohly beskriver det som att hon blev utkastad.

– Pensionssystemets nuvarande knytning till börskurserna är orimlig. En viss knytning kan jag tänka mig, men den ska inte kunna leda till försämring av pensionerna.

Om de rödgröna vinner valet och (V) får plats i regeringen, ser han en chans att påverka pensionssystemet.

– Och den tänker vi inte försitta.

På en tio-i-topp-lista – hur högt upp på listan kommer pensionsfrågorna?
– Oerhört viktiga, svarar Lars Ohly även om han inte vill göra den där rangordningen av frågor. Men, säger han också:

– Vi har släppt kravet på att riva upp pensionsöverenskommelse. Men förändra pensionssystemet kan vi.

Det är inte bara det nya pensionssystemet han är kritisk mot. Även de som i dag har ATP-pension är utsatta för orättvisa. Göran Persson försämrade ATP-pensionen på 90-talet och utlovade en återställare.
– Den blev aldrig av. Men nu borde ATP-pensionärerna få den höjning de har väntat på. Vi vill inte bara satsa på ”fattigpensionärerna”, säger han.

Vänsterpartiet har också lagt ett förslag på att höja bostadstillägget, både i procent och i kronor. 95 procent av hyran ska ligga till grund för beräkningen istället för 93 procent.
För att finansiera allt detta behövs högre inkomster. Fler måste komma i arbete. Där är dock prognoserna dystra.

– Vi ser en ljusning i konjunkturen, trots det kommer arbetslösheten att hamna på över 10 procent i år.

För att skapa fler jobb vill Vänsterpartiet satsa mer på forskning och utveckling, bland annat inom ny energi och miljö. Förslag som stora järnvägsbyggen finns på agendan, t ex säger partiet ja till ny höghastighetsbana för 125 miljarder kronor. Ett annat sätt är att tidigarelägga byggen av vägar och järnvägar.

– Den typen av satsningar medför på sikt stora förändringar, säger han.

En tung post för många är kommunalskatten. Där har minst 17 kommuner sagt att de måste höja under 2010. Höjningarna ligger på mellan 10 öre och 40 öre. Hur kan Vänsterpartiet medverka till sänkta kommunala skatter?
– Det tror jag inte att vi kan, säger han rättframt. I så fall måste man vara beredd att avgifterna för vård och omsorg stiger, och det är jag inte.
Lars Ohly är ingen vän av höga avgifter för t ex hemtjänst. En liten avgift behövs för att motverka överbruk, men alla ska ha råd. Han ser med avsmak på systemet med, som han anser bidrar till att kommunerna monterar ner sitt tjänsteutbud.

– Blir kostnaden högre om man använder den kommunala tjänsten än om man utnyttjar det avdraget, då minskar efterfrågan och kommunen kanske tar bort tjänsten.

Men det riktigt orimliga ligger i att det bara är personer som har en viss inkomst som kan dra full nytta av avdraget för hushållsnära tjänster. Risken finns då att de med låga pensioner varken kan få privat eller kommunal hemtjänst.

– Skattepengarna går till subvention i stället för till hemtjänst, säger Lars Ohly som vill ha en behovsprövad hemtjänst till låg kostnad.
 
För att komma dit anser han att staten bör ta ett större ansvar, främst genom höjda statsbidrag till kommunerna.
De extrapengar regeringen har skickat in räcker inte till. Vänsterpartiet vill bidra med 17 miljarder kronor till.

Privat sjukvård har han inte mycket till övers för.
– Vi är inga anhängare, säger han diplomatiskt.

Men han har svårt att se hur man skulle kunna förbjuda det helt och hållet. Det finns kooperationer som får verksamheten att fungera bra utan att vinsten går till aktieägare. Däremot kan Lars Ohly inte acceptera att stora vårdföretag ägs av riskkapitalbolag och producerar vinster till ägarna.
– Det är orimligt, säger han, uppenbarligen ett av Lars Ohlys favoritord.

PROs kommentar till intervjun med Lars Ohly

Grundprinciperna i pensionssystemet fortfarande är giltiga. Men erfarenheterna har nu visat så negativa effekter att en utvärdering och översyn av pensionssystemet skyndsamt måste göras.

Inkomstskatterna

PRO välkomnar det klara beskedet att den orättvisa skatten ska avlägsnas. Den inriktningen ligger i linje med de krav som PRO ställer på de politiska partierna inför valet 2010. Frågan är hur möjligt och realistiskt det är att skillnaden i skatt mellan yrkesaktiva och pensionärer kan avlägsnas i ett steg. Även om skattegapet kanske inte kan slutas i ett steg är det positivt att Vänsterpariet så tydligt markerar att orättvisan ska bort så snart som möjligt. Pensionärerna är mycket otåliga och kräver att den djupa skatteklyftan som rivits upp mellan generationerna undanröjs snarast.

Pensionssystemet

Vänsterpartiet motsatte sig pensionsreformen och krävde tidigare att den skulle rivas upp. De har nu släppt det kravet men vill att förändringar genomförs i reformen och pekar bl a på att anknytningen till börskurserna är orimlig. PRO anser också att förändringar måste göras för att stärka systemet och få det mer stabilt. PRO ställde sig däremot i huvudsak bakom pensionsreformen när den infördes. PRO ansåg att det nya systemet var bättre anpassat till de krav som samhällsekonomin och den demografiska utvecklingen ställde. PRO anser att grundprinciperna i pensionssystemet fortfarande är giltiga. Men erfarenheterna har nu visat så negativa effekter att en utvärdering och översyn av pensionssystemet skyndsamt måste göras. En sådan åtgärd måste omfatta hela pensionssystemet – både fördelningssystemet och premiepensionen – och leda fram till förändringar som ger mer stabila pensioner. Det nya systemet har lett till att pensionerna för första gången sänkts
fr o m januari 2010. Enligt prognoser kommer det att dröja kanske fem-sex år innan pensionerna åter är tillbaka på den nivå som gällde förra året 2009. Under denna period då pensionärerna får sänkta pensioner torde löntagarna fortsatt få en viss löneökning. Den ­ekonomiska klyftan kommer därför kraftigt att vidgas ytterligare mellan generationerna. En sådan utveckling är inte rimlig.

Bostadstillägg till ­pensionärer (BTP) 

Vänsterparit vill höja ersättningsnivån för bostadstillägget till pensionärer från nuvarande 93 procent av bostadskostnaden till 95 procent. Det överensstämmer med PROs krav. Taket för bostadskostnaden som kan beaktas bör enligt PRO höjas från 5 000 kr/mån till 6 000 kr/mån.

Lars Bergendahl, sakkunnig – socialförsäkringar, PRO

PROpensionären har kartlagt samtliga Sveriges kommuner:

Stora skillnader i timtaxan för hemtjänst och trygghetslarm

Vill kommunerna frånhända sig ansvaret för hemtjänsten? Lägger man timtaxorna så högt i vissa kommuner för att man ska välja de statligt subventionerade hushållsnära tjänsterna? Istället för den bistånds­bedömda hemtjänsten, där verksamheten bekostas av kommunen? Skillnaderna i timtaxorna följer inte ­partierna, en tendens är att små kommuner med litet skatteunderlag och med många äldre drabbas av höga timtaxor. En tankeställare för dem som planerar dagens och morgondagens omsorg.

435 kronor för en timmes hemtjänst. Det är taxan i Sunne kommun, som är dyrast i landet. Billigast är Järfälla med 77 kronor. Det visar PROpensionärens kartläggning av taxorna i landets samtliga 290 kommuner.

Vänsterpartiet kräver nu en översyn av taxorna. Och Staffan Werme, (FP), befarar att systemets trovärdighet urholkas. Han har en tung post inom SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Främst är det de som har ganska lite hemtjänst som riskerar att få betala höga timpriser. Som regel har de hjälp med sådant som städning, tvätt och inköp. I många kommuner blir det billigare att anlita ett företag som utför hushållsnära tjänster med skatterabatt.

Tabellkommentar

Uppgifterna om taxorna bygger i huvudsak på en enkät till landets samtliga kommuner (via mejl).
I en del fall har uppgifter inhämtats via telefonsamtal eller från kommunernas hemsidor.

Flertalet uppgifter gäller 2010, men i några fall 2009. I de flesta kommuner har inga stora förändringar (höjningar eller sänkningar) gjorts mellan åren. På många håll låter man taxorna följa prisbasbeloppet (som sänktes 2010).

Kostnaderna för trygghetslarm ingår i vissa kommuner i hemtjänstavgifterna, dvs den som har hemtjänst betalar inget extra för larmet. Ett fåtal kommuner låter inte larmkostnaden inrymmas under maxtaxan.

Uppgifterna om politisk färg (partibeteckning på ordföranden i kommunstyrelsen) har inhämtats från SKL:s hemsida (Sveriges kommuner och landsting).

Uppgifterna om kommunalskatten gäller 2010 (landstingsskatt och kyrkoavgifter ingår inte) och har inhämtats från Skatteverket.

Uppgifterna om andel invånare över 65 år kommer från SCB (Statistiska centralbyrån) och gäller 31 december 2008.

Klicka här för tabeller.

FAKTA

DYRASTE Timtaxan: Sunne 435 kr/tim.
Billigaste TIMtaxan: Järfälla 77 kr/tim.

FAKTA

Det finns ett högkostnadsskydd som för 2010 är 1 696 kronor.
Mer än så ska ingen behöva betala per månad, oavsett hur mycket hjälp man får. Många betalar mindre än så.

FAKTA

Kommunerna får själva besluta om vilka avgifter de ska ta ut för hemtjänst och trygghetslarm.  Avgifterna får inte vara högre än kommunernas självkostnad.

Drygt en tredjedel av dem som har hemtjänst får 1–9 timmars hjälp per månad, visar Socialstyrelsens statistik. Sedan år 2000 har tendensen varit att den andelen ökat.

Drygt hälften av landets kommuner tar betalt per timme för hemtjänsten. Vanligast är taxor mellan 200 och 300 kronor. Tre kommuner tar runt 400 kronor – förutom Sunne även Säter och Vingåker. Järfälla, tar 77 kronor, Lidköping 80 och Göteborg 85 kronor. 

Högsta taxan i landet
– Va, det låter inte bra, säger Gunilla Ingemyr (C), ordförande i socialnämnden i Sunne spontant, när hon hör att kommunens taxa är högst i landet. Men hon försäkrar att den inte överstiger kommunens självkostnadspris och fortsätter:

– Och det är väldigt få som i praktiken betalar 435 kronor i timmen.
De med låg pension kan bli avgiftsbefriade. Det finns också ett högkostnadsskydd på cirka 1 700 kronor per månad.

– Jag har svårt att förstå hur någon kommun kan ta ut över 300 kronor i timmen för hemtjänsten, säger Björn Falkeblad, (M), ordförande i socialnämnden i Järfälla.

– Vår utgångspunkt är att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge det går, till en rimlig kostnad för hemtjänst. Det är ett medvetet beslut att subventionera hemtjänsten och hålla låga avgifter.

Det är svårt att hitta förklaringar till de stora kommunala variationerna. De följer inte politiskt styre. Generellt sett tar inte fattiga kommuner ut mer än rika. Inte heller är avgifterna speciellt låga i kommuner med en liten andel äldre.

Den här kartläggningen säger inget om kvaliteten i hemtjänsten, inte heller hur generösa kommunerna är med att bevilja hemtjänst.
Även för trygghetslarm är variationerna stora. I Nykvarn är larm gratis och i Göteborg är taxan 85 kronor. I Malmö kan larm kosta 489 kronor, för den med goda inkomster (max 2 procent av nettoinkomsten).

I en del kommuner är larm gratis för den som även har hemtjänst. I Vännäs kan alla över 75 få gratis larm utan någon biståndsbedömning. Det finns fler kommuner som låter alla som vill få larm, men där får man betala.

– Vi ser det som en förebyggande insats, som gör att människor kan bo kvar hemma litet längre och behovet av hemtjänst skjutas upp. Det är ingen stor kostnad för kommunen, säger Ann-Sofie Appelblad, avdelningschef inom äldre- och handikappomsorgen i Vännäs.

I några kommuner, som Ekerö och Boden, ingår inte larm i maxtaxan. Det borde det göra enligt Socialstyrelsens tolkning av lagen.

Med höga taxor styr kommunerna bort efterfrågan på hemtjänst. Kommunerna frånhänder sig ansvaret, det läggs över på den enskilde. Det innebär att mer obetalt arbete läggs på anhöriga, framför allt döttrar.
Eva Olofsson, äldrepolitisk talesperson (V).

Kräver översyn
I en interpellation i riksdagen kräver Vänsterpartiet en översyn av taxorna.

– Det är orimligt stora skillnader, säger Eva Olofsson, äldrepolitisk talesperson för partiet.

Med höga taxor styr kommunerna bort efterfrågan på hemtjänst, menar hon.

– Avgifterna ger inte kommunerna särskilt stora inkomster. Men ett antal äldre kommer att avstå för att de tycker det blir för dyrt. Kommunerna frånhänder sig ansvaret, det läggs över på den enskilde, säger Eva Olofsson.  

Det innebär också att mer obetalt arbete läggs på anhöriga, framförallt döttrar, befarar hon.

– Sen ser jag en risk för en tudelning av samhället. På sikt är det en risk om bara de med låg pension har offentlig hemtjänst medan de som tjänar lite mer betalar privat. 

Eva Olofsson var ansvarig för äldreomsorgen i Göteborg då dagens priser bestämdes och säger att låga taxor var en medveten politik

Svårt att förklara skillnaderna
Staffan Werme, (FP), är ordförande i beredningen för primärvård och äldreomsorg på SKL. Han är också kommunalråd i Örebro.

– Det är svårt att förklara varför kostnaden är fyra-fem gånger högre i en kommun än i en annan. Så stora skillnader kan urholka legitimiteten i systemet, säger han.

– Det här är ett observandum för oss och vi behöver diskutera frågan.  PROpensionären har gjort kommunpolitikerna en tjänst som fäst uppmärksamheten på detta.

Det är svårt att förklara varför kostnaden är fyra-fem gånger högre i en kommun än i en annan. Så stora skillnader kan urholka ­legitimiteten i systemet.
Staffan Verme (FP) SKL Sveriges kommuner och landsting

Samtidigt påpekar han att det är svårt att jämföra taxor rakt av. I Örebro, liksom i ett mindre antal andra kommuner, krävs ingen biståndsbedömning alls för den som får lite hemtjänst.

– Vi höjde taxan ganska kraftigt nyligen i Örebro till 295 kronor per timme. Det har visat sig att de flesta ändå vann på vår omläggning. De som förlorat är de med få timmar och höga inkomster, säger han.

– En fråga är också om det av konkurrensskäl är rätt av kommunerna att subventionera sådana tjänster som kan räknas som hushållsnära.

Han tror inte på statlig styrning av taxorna.

– Det måste gå att hitta vägar genom lokala dialoger. Här har också SKL en viktig roll. Den stora frågan gäller att bygga ett stabilt system för morgondagen, antalet äldre ökar kraftigt, säger Staffan Werme.

FAKTA

Två kommuner sticker ut med höga avgifter för trygghetslarm för dem med goda inkomster. Malmö tar 2 procent av nettoinkomsten, max 489 kronor för larm. Jönköping tar 23 kronor plus 15 procent av avgiftsutrymmet, max 424 kronor.

PROs kommenterar kommunernas avgifter

PROpensionärens kartläggning visar på helt orimliga skillnader mellan landets kommuner, anser Guy Lööv, PRO.

Alternativet är inte att avgifterna ska vara lika höga i alla kommer. Det skulle säkert leda till att några fick höja sina avgifter. Kravet måste istället vara att avgifterna ska ligga på en sådan nivå att alla har råd att få den service och hjälp de behöver – och också har rätt till enligt socialtjänstlagen. Ofta handlar hjälpen om slitsam städning, tung tvätt, att handla och bära kassar, avlösning för anhörig. Men de höga avgifterna urholkar den rätten.

Undersökningens timavgifter gäller dem som har enstaka timmar per vecka. Den gruppen har ökat de senaste åren och omfattar ca 30 procent av alla som har hemtjänst. Det handlar alltså om drygt 40 000 personer. De närmaste åren kommer förmodligen antalet att öka om inte höga avgifter tvingar dem till att söka andra former för att få sin hjälp.

Det blir allt vanligare att kommunerna hänvisar till möjligheten att göra avdrag för hushållsnära tjänster. I det fallet blir det staten som får stå för kostnaderna via skatteavdraget.

Hushållsnära tjänster kan vara ett alternativ för en del, men även dessa blir dyra. De erbjuds inte heller överallt. Svaret kan också bli, som en medlem berättade, att företaget kräver minst två timmar åt gången, annars lönar det sig inte.

En service som inte är en rättighet kan man inte kräva – och det gäller för dessa hushållsnära tjänster.

Det främsta skälet till höga avgifter är att förmå människor att avstå från tjänsten, för att de tycker den blir för dyr. De höga avgifterna leder säkert till att vissa betalar svart till vänner, bekanta eller oseriösa företag.
Anhöriga tillhör också dem som kan drabbas hårt, genom att de av ekonomiska skäl tvingas utföra allt mer av uppgifterna. Ofta handlar det om en anhörig som själv är äldre.

På sikt finns risken att socialtjänstlagen undermineras och bara omfattar dem med de allra största omsorgsbehoven. Övriga får klara sig bäst de kan och via skatteavdragen övervältras en del av kostnaderna på staten.

Kanske är det också riktigt att låta staten ta ett allt större ekonomiskt ansvar. Kommunerna i Sverige ser mycket olika ut. Det är ytterst lite som förenar storstaden med den lilla inlandskommen med några få tusen invånare utspridda på en stor yta.

Inte bara storleken skiljer, utan även befolkningens sammansättning. PROpensionärens undersökning visar att många små inlandskommuner har höga avgifter. Det kan avspegla det faktum att andelen äldre är hög i dessa kommuner.

Blickar vi framåt några år blir situationen än mer allvarlig, med färre yrkesverksamma och en ökad andel äldre – äldre med stora omsorgsbehov. Om inget händer med befolkningssammansättningen kommer dessa kommuner att få mycket svårt att klara kostnaderna för äldres behov av omsorg och service.

Ska inte skillnaderna mellan kommunerna öka ytterligare när det gäller äldreomsorgen, måste staten ta ett större ansvar för dess finansiering än vad den gör idag.

De som har enstaka timmar hemtjänst i veckan – de utgör ca 30 procent och blir allt fler – får betala en orimligt hög timtaxa i många kommuner.
Guy Lööv, intressepolitisk ombudsman i frågor som rör omsorg och inflytande.