Lars Ohly sätter pensionsfrågorna högt upp på sin ­dagordning inför valet, och han ser en chans att påverka pensionssystemet om de rödgröna vinner valet.

När vänsterledaren Lars Ohly tar emot på sitt kontor i Riksdagen är han laddad. I alla fall blir han det i den stund han avslutar det mejl han håller på och skriver just när intervjun ska börja. Han viftar lite åt soffan till men sitter själv kvar vid datorn. Sen trycker han energiskt på ”enter”, reser sig och håller fram handen:

– Det där med olika skatt för pensio­närer och löntagare, det är den värsta orättvisan jag har sett i Sverige, säger han innan han ens har fått frågan.

Och så fortsätter han:

– Vi vill att det ska upphöra så snart som möjligt. Enligt vårt budgetförslag kan man ändra det redan 1 januari 2011.

Förutsatt att den rödgröna koalitionen vinner valet i september 2010, alltså. Och förutsatt att Vänsterpartiet, som med all säkerhet blir minst i en eventuell koalitionsregering, får gehör hos de andra för sitt förslag.

I den intervju som Socialdemokraternas finanspolitiska talesman Thomas Östros gav i PROpensionären nyligen, var han vag när det gäller tidpunkten för att återställa skattebalansen mellan pensionärer och löntagare. Det låter som om Vänsterpartiet har lite jobb framför sig.

– Jag är beredd att ta diskussionen med övriga partier och tror faktiskt att det kan genomföras snabbt, säger Lars Ohly.
Han framhåller att inget av de andra partierna tycker att skatteskillnaden ska vara kvar – det är bara fråga om hur snabbt den kan tas bort. 

Lars Ohly är beredd att höja andra skatter för att finansiera sänkt skatt för pensionärer. Av de 100 miljarder som regeringen har sänkt skatterna med, vill Vänsterpartiet återta hälften. Med de höjda skatteintäkterna vill Lars Ohly förbättra sjukpenningen och a-kassan.

– Vi vill återgå till att ha förmögenhetsskatt, ha kvar bolagsskatten som den är och ansluter oss till förslaget om att återinföra skatt på fastigheter.

Det förslaget är identiskt med det som Socialdemokratena har lagt: Fastigheter värda mer än 6 miljoner kronor ska beläggas med en skatt, dock med en begränsningsregel, så att ingen betalar mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt.

När det gäller företagsskatten påpekar Lars Ohly att Sverige nu ligger på samma nivå som konkurrentländerna. 

Men visst måste vi fundera på hur vi ska hjälpa företagen att exportera.?
Nej, det håller Lars Ohly inte med om. Det där med en närande och en tärande sektor vill han inte höra talas om. Inget företag klarar sig utan att den offentliga sektorn står för sjukvård, vägar och annan infrastruktur. Jobben ska komma även i den offentliga sektorn, anser han.

– De uppsägningar som nu sker i offentlig verksamhet måste upphöra. Vi vill gå in direkt och satsa mer på kommuner och landsting.

Tillbaka till pensionerna – hur ska pensionärernas köpkraft öka?
För Lars Ohly ligger nu uttrycket ”vad var det jag sa” nära till hands. När det nuvarande pensionssystemet utarbetades på 90-talet hade Vänsterpartiet till en början en representant med i arbetet, dåvarande riksdagsledamoten Ulla Hoffman. Hon var dock mycket kritisk till att skapa ett pensionssystem som bygger på utvecklingen på Stockholmsbörsen och till slut hoppade hon av. Lars Ohly beskriver det som att hon blev utkastad.

– Pensionssystemets nuvarande knytning till börskurserna är orimlig. En viss knytning kan jag tänka mig, men den ska inte kunna leda till försämring av pensionerna.

Om de rödgröna vinner valet och (V) får plats i regeringen, ser han en chans att påverka pensionssystemet.

– Och den tänker vi inte försitta.

På en tio-i-topp-lista – hur högt upp på listan kommer pensionsfrågorna?
– Oerhört viktiga, svarar Lars Ohly även om han inte vill göra den där rangordningen av frågor. Men, säger han också:

– Vi har släppt kravet på att riva upp pensionsöverenskommelse. Men förändra pensionssystemet kan vi.

Det är inte bara det nya pensionssystemet han är kritisk mot. Även de som i dag har ATP-pension är utsatta för orättvisa. Göran Persson försämrade ATP-pensionen på 90-talet och utlovade en återställare.
– Den blev aldrig av. Men nu borde ATP-pensionärerna få den höjning de har väntat på. Vi vill inte bara satsa på ”fattigpensionärerna”, säger han.

Vänsterpartiet har också lagt ett förslag på att höja bostadstillägget, både i procent och i kronor. 95 procent av hyran ska ligga till grund för beräkningen istället för 93 procent.
För att finansiera allt detta behövs högre inkomster. Fler måste komma i arbete. Där är dock prognoserna dystra.

– Vi ser en ljusning i konjunkturen, trots det kommer arbetslösheten att hamna på över 10 procent i år.

För att skapa fler jobb vill Vänsterpartiet satsa mer på forskning och utveckling, bland annat inom ny energi och miljö. Förslag som stora järnvägsbyggen finns på agendan, t ex säger partiet ja till ny höghastighetsbana för 125 miljarder kronor. Ett annat sätt är att tidigarelägga byggen av vägar och järnvägar.

– Den typen av satsningar medför på sikt stora förändringar, säger han.

En tung post för många är kommunalskatten. Där har minst 17 kommuner sagt att de måste höja under 2010. Höjningarna ligger på mellan 10 öre och 40 öre. Hur kan Vänsterpartiet medverka till sänkta kommunala skatter?
– Det tror jag inte att vi kan, säger han rättframt. I så fall måste man vara beredd att avgifterna för vård och omsorg stiger, och det är jag inte.
Lars Ohly är ingen vän av höga avgifter för t ex hemtjänst. En liten avgift behövs för att motverka överbruk, men alla ska ha råd. Han ser med avsmak på systemet med, som han anser bidrar till att kommunerna monterar ner sitt tjänsteutbud.

– Blir kostnaden högre om man använder den kommunala tjänsten än om man utnyttjar det avdraget, då minskar efterfrågan och kommunen kanske tar bort tjänsten.

Men det riktigt orimliga ligger i att det bara är personer som har en viss inkomst som kan dra full nytta av avdraget för hushållsnära tjänster. Risken finns då att de med låga pensioner varken kan få privat eller kommunal hemtjänst.

– Skattepengarna går till subvention i stället för till hemtjänst, säger Lars Ohly som vill ha en behovsprövad hemtjänst till låg kostnad.
 
För att komma dit anser han att staten bör ta ett större ansvar, främst genom höjda statsbidrag till kommunerna.
De extrapengar regeringen har skickat in räcker inte till. Vänsterpartiet vill bidra med 17 miljarder kronor till.

Privat sjukvård har han inte mycket till övers för.
– Vi är inga anhängare, säger han diplomatiskt.

Men han har svårt att se hur man skulle kunna förbjuda det helt och hållet. Det finns kooperationer som får verksamheten att fungera bra utan att vinsten går till aktieägare. Däremot kan Lars Ohly inte acceptera att stora vårdföretag ägs av riskkapitalbolag och producerar vinster till ägarna.
– Det är orimligt, säger han, uppenbarligen ett av Lars Ohlys favoritord.

PROs kommentar till intervjun med Lars Ohly

Grundprinciperna i pensionssystemet fortfarande är giltiga. Men erfarenheterna har nu visat så negativa effekter att en utvärdering och översyn av pensionssystemet skyndsamt måste göras.

Inkomstskatterna

PRO välkomnar det klara beskedet att den orättvisa skatten ska avlägsnas. Den inriktningen ligger i linje med de krav som PRO ställer på de politiska partierna inför valet 2010. Frågan är hur möjligt och realistiskt det är att skillnaden i skatt mellan yrkesaktiva och pensionärer kan avlägsnas i ett steg. Även om skattegapet kanske inte kan slutas i ett steg är det positivt att Vänsterpariet så tydligt markerar att orättvisan ska bort så snart som möjligt. Pensionärerna är mycket otåliga och kräver att den djupa skatteklyftan som rivits upp mellan generationerna undanröjs snarast.

Pensionssystemet

Vänsterpartiet motsatte sig pensionsreformen och krävde tidigare att den skulle rivas upp. De har nu släppt det kravet men vill att förändringar genomförs i reformen och pekar bl a på att anknytningen till börskurserna är orimlig. PRO anser också att förändringar måste göras för att stärka systemet och få det mer stabilt. PRO ställde sig däremot i huvudsak bakom pensionsreformen när den infördes. PRO ansåg att det nya systemet var bättre anpassat till de krav som samhällsekonomin och den demografiska utvecklingen ställde. PRO anser att grundprinciperna i pensionssystemet fortfarande är giltiga. Men erfarenheterna har nu visat så negativa effekter att en utvärdering och översyn av pensionssystemet skyndsamt måste göras. En sådan åtgärd måste omfatta hela pensionssystemet – både fördelningssystemet och premiepensionen – och leda fram till förändringar som ger mer stabila pensioner. Det nya systemet har lett till att pensionerna för första gången sänkts
fr o m januari 2010. Enligt prognoser kommer det att dröja kanske fem-sex år innan pensionerna åter är tillbaka på den nivå som gällde förra året 2009. Under denna period då pensionärerna får sänkta pensioner torde löntagarna fortsatt få en viss löneökning. Den ­ekonomiska klyftan kommer därför kraftigt att vidgas ytterligare mellan generationerna. En sådan utveckling är inte rimlig.

Bostadstillägg till ­pensionärer (BTP) 

Vänsterparit vill höja ersättningsnivån för bostadstillägget till pensionärer från nuvarande 93 procent av bostadskostnaden till 95 procent. Det överensstämmer med PROs krav. Taket för bostadskostnaden som kan beaktas bör enligt PRO höjas från 5 000 kr/mån till 6 000 kr/mån.

Lars Bergendahl, sakkunnig – socialförsäkringar, PRO