Stora skillnader i timtaxan för hemtjänst och trygghetslarm

Vill kommunerna frånhända sig ansvaret för hemtjänsten? Lägger man timtaxorna så högt i vissa kommuner för att man ska välja de statligt subventionerade hushållsnära tjänsterna? Istället för den bistånds­bedömda hemtjänsten, där verksamheten bekostas av kommunen? Skillnaderna i timtaxorna följer inte ­partierna, en tendens är att små kommuner med litet skatteunderlag och med många äldre drabbas av höga timtaxor. En tankeställare för dem som planerar dagens och morgondagens omsorg.

435 kronor för en timmes hemtjänst. Det är taxan i Sunne kommun, som är dyrast i landet. Billigast är Järfälla med 77 kronor. Det visar PROpensionärens kartläggning av taxorna i landets samtliga 290 kommuner.

Vänsterpartiet kräver nu en översyn av taxorna. Och Staffan Werme, (FP), befarar att systemets trovärdighet urholkas. Han har en tung post inom SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Främst är det de som har ganska lite hemtjänst som riskerar att få betala höga timpriser. Som regel har de hjälp med sådant som städning, tvätt och inköp. I många kommuner blir det billigare att anlita ett företag som utför hushållsnära tjänster med skatterabatt.

Tabellkommentar

Uppgifterna om taxorna bygger i huvudsak på en enkät till landets samtliga kommuner (via mejl).
I en del fall har uppgifter inhämtats via telefonsamtal eller från kommunernas hemsidor.

Flertalet uppgifter gäller 2010, men i några fall 2009. I de flesta kommuner har inga stora förändringar (höjningar eller sänkningar) gjorts mellan åren. På många håll låter man taxorna följa prisbasbeloppet (som sänktes 2010).

Kostnaderna för trygghetslarm ingår i vissa kommuner i hemtjänstavgifterna, dvs den som har hemtjänst betalar inget extra för larmet. Ett fåtal kommuner låter inte larmkostnaden inrymmas under maxtaxan.

Uppgifterna om politisk färg (partibeteckning på ordföranden i kommunstyrelsen) har inhämtats från SKL:s hemsida (Sveriges kommuner och landsting).

Uppgifterna om kommunalskatten gäller 2010 (landstingsskatt och kyrkoavgifter ingår inte) och har inhämtats från Skatteverket.

Uppgifterna om andel invånare över 65 år kommer från SCB (Statistiska centralbyrån) och gäller 31 december 2008.

Klicka här för tabeller.

FAKTA

DYRASTE Timtaxan: Sunne 435 kr/tim.
Billigaste TIMtaxan: Järfälla 77 kr/tim.

FAKTA

Det finns ett högkostnadsskydd som för 2010 är 1 696 kronor.
Mer än så ska ingen behöva betala per månad, oavsett hur mycket hjälp man får. Många betalar mindre än så.

FAKTA

Kommunerna får själva besluta om vilka avgifter de ska ta ut för hemtjänst och trygghetslarm.  Avgifterna får inte vara högre än kommunernas självkostnad.

Drygt en tredjedel av dem som har hemtjänst får 1–9 timmars hjälp per månad, visar Socialstyrelsens statistik. Sedan år 2000 har tendensen varit att den andelen ökat.

Drygt hälften av landets kommuner tar betalt per timme för hemtjänsten. Vanligast är taxor mellan 200 och 300 kronor. Tre kommuner tar runt 400 kronor – förutom Sunne även Säter och Vingåker. Järfälla, tar 77 kronor, Lidköping 80 och Göteborg 85 kronor. 

Högsta taxan i landet
– Va, det låter inte bra, säger Gunilla Ingemyr (C), ordförande i socialnämnden i Sunne spontant, när hon hör att kommunens taxa är högst i landet. Men hon försäkrar att den inte överstiger kommunens självkostnadspris och fortsätter:

– Och det är väldigt få som i praktiken betalar 435 kronor i timmen.
De med låg pension kan bli avgiftsbefriade. Det finns också ett högkostnadsskydd på cirka 1 700 kronor per månad.

– Jag har svårt att förstå hur någon kommun kan ta ut över 300 kronor i timmen för hemtjänsten, säger Björn Falkeblad, (M), ordförande i socialnämnden i Järfälla.

– Vår utgångspunkt är att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge det går, till en rimlig kostnad för hemtjänst. Det är ett medvetet beslut att subventionera hemtjänsten och hålla låga avgifter.

Det är svårt att hitta förklaringar till de stora kommunala variationerna. De följer inte politiskt styre. Generellt sett tar inte fattiga kommuner ut mer än rika. Inte heller är avgifterna speciellt låga i kommuner med en liten andel äldre.

Den här kartläggningen säger inget om kvaliteten i hemtjänsten, inte heller hur generösa kommunerna är med att bevilja hemtjänst.
Även för trygghetslarm är variationerna stora. I Nykvarn är larm gratis och i Göteborg är taxan 85 kronor. I Malmö kan larm kosta 489 kronor, för den med goda inkomster (max 2 procent av nettoinkomsten).

I en del kommuner är larm gratis för den som även har hemtjänst. I Vännäs kan alla över 75 få gratis larm utan någon biståndsbedömning. Det finns fler kommuner som låter alla som vill få larm, men där får man betala.

– Vi ser det som en förebyggande insats, som gör att människor kan bo kvar hemma litet längre och behovet av hemtjänst skjutas upp. Det är ingen stor kostnad för kommunen, säger Ann-Sofie Appelblad, avdelningschef inom äldre- och handikappomsorgen i Vännäs.

I några kommuner, som Ekerö och Boden, ingår inte larm i maxtaxan. Det borde det göra enligt Socialstyrelsens tolkning av lagen.

Med höga taxor styr kommunerna bort efterfrågan på hemtjänst. Kommunerna frånhänder sig ansvaret, det läggs över på den enskilde. Det innebär att mer obetalt arbete läggs på anhöriga, framför allt döttrar.
Eva Olofsson, äldrepolitisk talesperson (V).

Kräver översyn
I en interpellation i riksdagen kräver Vänsterpartiet en översyn av taxorna.

– Det är orimligt stora skillnader, säger Eva Olofsson, äldrepolitisk talesperson för partiet.

Med höga taxor styr kommunerna bort efterfrågan på hemtjänst, menar hon.

– Avgifterna ger inte kommunerna särskilt stora inkomster. Men ett antal äldre kommer att avstå för att de tycker det blir för dyrt. Kommunerna frånhänder sig ansvaret, det läggs över på den enskilde, säger Eva Olofsson.  

Det innebär också att mer obetalt arbete läggs på anhöriga, framförallt döttrar, befarar hon.

– Sen ser jag en risk för en tudelning av samhället. På sikt är det en risk om bara de med låg pension har offentlig hemtjänst medan de som tjänar lite mer betalar privat. 

Eva Olofsson var ansvarig för äldreomsorgen i Göteborg då dagens priser bestämdes och säger att låga taxor var en medveten politik

Svårt att förklara skillnaderna
Staffan Werme, (FP), är ordförande i beredningen för primärvård och äldreomsorg på SKL. Han är också kommunalråd i Örebro.

– Det är svårt att förklara varför kostnaden är fyra-fem gånger högre i en kommun än i en annan. Så stora skillnader kan urholka legitimiteten i systemet, säger han.

– Det här är ett observandum för oss och vi behöver diskutera frågan.  PROpensionären har gjort kommunpolitikerna en tjänst som fäst uppmärksamheten på detta.

Det är svårt att förklara varför kostnaden är fyra-fem gånger högre i en kommun än i en annan. Så stora skillnader kan urholka ­legitimiteten i systemet.
Staffan Verme (FP) SKL Sveriges kommuner och landsting

Samtidigt påpekar han att det är svårt att jämföra taxor rakt av. I Örebro, liksom i ett mindre antal andra kommuner, krävs ingen biståndsbedömning alls för den som får lite hemtjänst.

– Vi höjde taxan ganska kraftigt nyligen i Örebro till 295 kronor per timme. Det har visat sig att de flesta ändå vann på vår omläggning. De som förlorat är de med få timmar och höga inkomster, säger han.

– En fråga är också om det av konkurrensskäl är rätt av kommunerna att subventionera sådana tjänster som kan räknas som hushållsnära.

Han tror inte på statlig styrning av taxorna.

– Det måste gå att hitta vägar genom lokala dialoger. Här har också SKL en viktig roll. Den stora frågan gäller att bygga ett stabilt system för morgondagen, antalet äldre ökar kraftigt, säger Staffan Werme.

FAKTA

Två kommuner sticker ut med höga avgifter för trygghetslarm för dem med goda inkomster. Malmö tar 2 procent av nettoinkomsten, max 489 kronor för larm. Jönköping tar 23 kronor plus 15 procent av avgiftsutrymmet, max 424 kronor.

PROs kommenterar kommunernas avgifter

Alternativet är inte att avgifterna ska vara lika höga i alla kommer. Det skulle säkert leda till att några fick höja sina avgifter. Kravet måste istället vara att avgifterna ska ligga på en sådan nivå att alla har råd att få den service och hjälp de behöver – och också har rätt till enligt socialtjänstlagen. Ofta handlar hjälpen om slitsam städning, tung tvätt, att handla och bära kassar, avlösning för anhörig. Men de höga avgifterna urholkar den rätten.

Undersökningens timavgifter gäller dem som har enstaka timmar per vecka. Den gruppen har ökat de senaste åren och omfattar ca 30 procent av alla som har hemtjänst. Det handlar alltså om drygt 40 000 personer. De närmaste åren kommer förmodligen antalet att öka om inte höga avgifter tvingar dem till att söka andra former för att få sin hjälp.

Det blir allt vanligare att kommunerna hänvisar till möjligheten att göra avdrag för hushållsnära tjänster. I det fallet blir det staten som får stå för kostnaderna via skatteavdraget.

Hushållsnära tjänster kan vara ett alternativ för en del, men även dessa blir dyra. De erbjuds inte heller överallt. Svaret kan också bli, som en medlem berättade, att företaget kräver minst två timmar åt gången, annars lönar det sig inte.

En service som inte är en rättighet kan man inte kräva – och det gäller för dessa hushållsnära tjänster.

Det främsta skälet till höga avgifter är att förmå människor att avstå från tjänsten, för att de tycker den blir för dyr. De höga avgifterna leder säkert till att vissa betalar svart till vänner, bekanta eller oseriösa företag.
Anhöriga tillhör också dem som kan drabbas hårt, genom att de av ekonomiska skäl tvingas utföra allt mer av uppgifterna. Ofta handlar det om en anhörig som själv är äldre.

På sikt finns risken att socialtjänstlagen undermineras och bara omfattar dem med de allra största omsorgsbehoven. Övriga får klara sig bäst de kan och via skatteavdragen övervältras en del av kostnaderna på staten.

Kanske är det också riktigt att låta staten ta ett allt större ekonomiskt ansvar. Kommunerna i Sverige ser mycket olika ut. Det är ytterst lite som förenar storstaden med den lilla inlandskommen med några få tusen invånare utspridda på en stor yta.

Inte bara storleken skiljer, utan även befolkningens sammansättning. PROpensionärens undersökning visar att många små inlandskommuner har höga avgifter. Det kan avspegla det faktum att andelen äldre är hög i dessa kommuner.

Blickar vi framåt några år blir situationen än mer allvarlig, med färre yrkesverksamma och en ökad andel äldre – äldre med stora omsorgsbehov. Om inget händer med befolkningssammansättningen kommer dessa kommuner att få mycket svårt att klara kostnaderna för äldres behov av omsorg och service.

Ska inte skillnaderna mellan kommunerna öka ytterligare när det gäller äldreomsorgen, måste staten ta ett större ansvar för dess finansiering än vad den gör idag.

De som har enstaka timmar hemtjänst i veckan – de utgör ca 30 procent och blir allt fler – får betala en orimligt hög timtaxa i många kommuner.
Guy Lööv, intressepolitisk ombudsman i frågor som rör omsorg och inflytande.