Om tjänstepension – svar på läsarfrågan som berör många

Alla som har varit anställda med kollektivavtal under sitt yrkesliv har en tjänstepension förutom den­ ­allmänna pensionen. Men underlagen för tjänstepensionerna kan vara ofullständiga och någon central instans som samlar in dem saknas. Privata arbetsgivare informerar, men inte staten – varför? undrade Arne Hemström i PROpensionären nr 1/10,  en insändare som fått många av våra läsare att höra av sig.

De flesta som har arbetat får förutom den allmänna pensionen också en tjänstepension. Premierna till tjänstepensionen har dina tidigare arbetsgivare betalat in. Det finns fyra stora avtalsområden för tjänstepensioner, läs mer i rutan på nästa sida.

Tyvärr finns ingen central instans eller myndighet som samlar in underlag från alla pensionsgivare när det är dags att gå i pension. Underlagen kan finnas utspridda hos tidigare arbetsgivare, pensionsadministratörer eller försäkringsbolag och det är ingen annan än du själv som kan kontrollera att allt finns med när tjänstepensionen ska räknas fram.

– När man går i pension är det klokt att kolla att all tjänstgöringstid också finns med i tjänstepensionsunderlaget, säger Eva Adolphson, som är pensionsekonom på Alecta.

Hon rekommenderar alla som misstänker att inte all tjänstgöringstid är rapporterad att i första hand kontakta pensionsadministratören eller sina gamla arbetsgivare för att försäkra sig om att anställningen har rapporterats in.

Måste själv ansöka i vissa fall
Vissa tjänstepensioner måste man dessutom själv ansöka om. En sådan är egenlivränta från staten som man kan ha rätt till om man är född 1942 eller tidigare och slutat sin statliga anställning utan rätt till annan egenpensionsförmån. För dem som är födda 1943 eller senare ska anställningen dessutom ha upphört före 2003.  

Du som slutade en statlig anställning efter mer än tre års anställning kan eventuellt ha rätt till egenlivränta och ha pengar att hämta från SPV, Statens Pensionsverk. Det är olika regler beroende på när avgången skedde. Kontakta SPV i Sundsvall för mer information.

– Förr i tiden förde de statliga arbetsgivarna själva matriklar över sina anställda med anställningstid, tjänstebenämning och löneuppgifter. Om man slutat före 1996 låg ansvaret på arbetsgivaren att skicka in ansökan om egenlivränta till SPV. SPV vet att en del arbetsgivare inte skött den förpliktelsen så det finns individer som inte fått något egenlivräntebeslut, säger Dan-Evert Erikson på SPV.

Enligt honom åligger det inte SPV att bevaka att individen får sin egenlivränta utbetald vid 65 års ålder oavsett när anställningen upphörde.

Vid dödsfall kan även i vissa fall ­familjelivränterätt finnas för efterlevande. 

Pension i ett äldre system
Tjänstepensionsavtalet för kommun- och landstingsanställda gjordes om 1998, vilket betyder att många av dagens pensionärer har tjänat in sin pension i ett äldre system. Då var det den arbetsgivare man hade vid årsskiftet 1997/98 som skulle samla in all tid med kommunal pensionsrätt även från tidigare kommunala arbetsgivare. Men även där kan det finnas luckor.

– Den som misstänker att det kan saknas något underlag till den kommunala tjänstepensionen kan kontakta sin gamla arbetsgivare, säger Björn Selander, pensionsexpert på KPA Pension.

För den som redan hade slutat sin kommunala
anställning före den 31 december 1997 kan också kontakta sin sista kommunala arbetsgivare för att kontrollera om all tid finns registrerad.
I dag väntar man inte med att samla in all tid tills det är dags för en medarbetare att gå i pension. I det nya pensionssystemet har behovet ökat av bra prognoser för den framtida pensionen. Därför pågår arbetet med aktualiseringen numera fortlöpande hos arbetsgivarna. Men organisationen Sveriges Kommuner och landsting  (SKL) tycker inte att det går fort nog, utan har uppmanat kommunerna att skynda på arbetet.