Många missar att söka bostadstillägg, trots att det skulle kunna förbättra ekonomin avsevärt. Ytterligare 51 000 personer har rätt till det om de ansöker. En orsak till kan vara att man inte känner till det, en annan att det inte är alldeles enkelt att söka om tillägget. Men det kan du få hjälp med.

Bostadstillägget, BTP,  riktar sig till den som har fyllt 65 år och tar ut hela sin pension. Bostadstillägget är knutet till pensionssystemet, därför är det Pensionsmyndigheten som har hand om BTP:n. Den som är under 65 år kan ändå få tillägget, förutsatt att man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Då vänder man sig till Försäkringskassan. 

Bostadstillägget är tänkt att mildra boendekostnaderna, oavsett om man äger sin bostad eller om man hyr.

– Tanken är att man ska ha råd att bo kvar i sin bostad, säger Ola Grönnesby, produktutvecklare på Pen-sionsmyndigheten.

Som mest kan man få 4 820 kronor per månad i bostadstillägg, och det är skattefritt. De som får bostadstillägg får i snitt 2 300 kronor i månaden. Gifta kan bara få hälften av maxbeloppet, det vill säga 2 495 kronor. För att veta om just du har rätt till tillägget, och i så fall hur mycket, gör Pensionsmyndigheten en prövning. Den kan uppfattas som ganska krånglig, eftersom man tar hänsyn till en rad faktorer. Som: 

• Hur stora boendekostnader du har.
• Hur stor din sammanlagda pension är.
• Om du har några andra inkomster, till exempel räntor på sparat kapital eller änkepension.
• Om du är gift, sambo eller ensamstående.

– Förenklat kan man säga att alla inkomster du skattar för ingår i beräkningen, säger Ola Grönnesby.

Om du har ett sparkapital kan du ändå ha rätt till bostadstillägget. Du kan ha upp till 100 000 kronor i förmögenhet utan att det påverkar beräkningen alls. Därutöver räknas 15 procent av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor som ett slags ”inkomst”. Den bostad som man bor i räknas inte som tillgång, däremot t ex en sommarbostad.

Det spelar ingen roll om du bor i hyreslägenhet, bostadsrätt eller radhus/villa – alla kan ha rätt till bostadstillägg. Den maximala boendekostnaden som man räknar på är 5 000 kronor (den genomsnittliga boendekostnaden i Sverige är 4 600 kronor). Om din boendekostnad är mer än 5 000 kr så baserar sig bostadstillägget på den boendekostnad som sträcker sig upp till 5 000 kronor. 

Boendekostnaden beräknas på olika sätt beroende på vad för slags bostad det rör sig om. Hyreslägenhet är enkelt – man räknar på hyran inklusive värme. När det gäller bostadsrätt går man på avgiften till föreningen inklusive värme samt räknar man med 70 procent av räntekostnaderna. Bor du i radhus/villa som är belånad, räknar man med 70 procent av räntekostnaderna plus driftskostnader enligt ett schablonbelopp plus delar av tomträttsavgiften om du har någon och den kommunala fastighetsavgiften. Beräkningsgrunderna är mycket mer komplicerade än vad som anges här, och metoderna för att beräkna dina inkomster är minst lika krångliga. Det är en av anledningarna till att det är omöjligt att generellt säga vilka som får och vilka som inte får bostadstillägg. Det kan också vara en anledning till att många drar sig för att söka. Det är många uppgifter som ska fram när man fyller i blanketten.

­– Vi förstår att blanketten upplevs som krånglig, men det är för att det ska bli rätt och att vi ska få reda på de uppgifter vi behöver, säger Ola Grönnesby.

Normalt beviljas bostadstillägget för ett år i taget, vilket Pensionsmyndigheten anser är osmidigt.

– Vi har ansökt hos regeringen om att bostadstillägget ska kunna betalas ut tills vidare. Än har vi inte fått svar men frågan är under beredning, säger Ola Grönnesby.

Än så länge måste man alltså göra en ny ansökan varje år – även om det finns personer som beviljas tillägget på upp till tre år. Det kan å andra sidan vara en fördel. Tjänstepensionen upphör ofta efter fem år, och då kan du ha rätt till högre bostadstillägg.

De uppgifter som Pensionsmyndigheten frågar efter vid ansökan finns på den förtryckta deklarationsblanketten. Därför söker många på våren och då hopar sig ärendena hos Pensionsmyndigheten. Tidigare var det Försäkringskassan som hade hand om bostadstillägget och problemen med outbetalda pensioner och bostadstillägg vår- och sommartid var välkända. Till viss del har Pensionsmyndigheten ärvt problemen.

– Vi gör allt vi kan för att förbättra servicen. Till exempel går det nu fortare att få sina pengar om man ansöker via webben. Det beror på att dessa ansökningar i större utsträckning blir korrekt ifyllda.

– Vi behöver skicka tillbaka färre av dessa till den sökande för komplettering, säger Ola Grönnesby.

För att komma runt flaskhalsen på våren kan det alltså vara bra att söka nu på vintern. Handläggningstiderna är för närvarande upp till två månader, men om du får tillägget beviljat kommer utbetalningen retroaktivt från det att du sökte. Du kan också söka tre månader bakåt i tiden, om du har haft rätt till tillägget men missat att söka tidigare.

Den som behöver hjälp med att fylla i blanketten kan få det. Oavsett om det sker direkt på skärmen eller om du laddar ner en blankett och skriver ut den, eller om du hämtar blanketten på ett så kallat servicekontor.

– Vi har en förenklad ansökan för dem som redan har bostadstillägg och fått höjd hyra. Istället för att göra om hela ansökan kan de göra en enklare variant av blanketten och skicka in hyresavin. Den förenklade ansökan finns både på hemsidan och som pappersblankett, säger Ola Grönnesby.

Samtidigt som man söker om bostadstillägg blir man automatiskt prövad även för särskilt bostadstillägg och för äldreförsörjningsstöd. De är avsedda att förbättra ekonomin för dem med allra lägst pension och beräknas enligt andra metoder är bostadstillägget. Grundtanken med dessa stöd är att den som bor i Sverige ska kunna ha 5 137 kronor kvar att röra sig med sedan bostadskostnaden är betald, även om pensionen är mycket låg. Genom att söka om bostadstillägget blir du säker på att inte missa något. På Pensionsmyndigheten är man medveten om att fler har rätt till bostadstillägget än som får det. Det är dock oklart om myndigheten kommer att vidta några åtgärder och i så fall vilka.

Text: Ingrid Kindahl