I varje nummer av PROpensionären svarar Peter Samuelsson på juridiska frågor. Peter Samuelsson är familjerättsjurist vid Familjens jurist, Sveriges största juridiska byrå, specialiserade på familjerättsliga frågor.

Mejla din fråga till jurist@propensionaren.pro.se eller skicka den per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm.

Vem ärver mig – mina eller min mans barn?

Min make avled i slutet av förra året. Vi hade båda barn, men inga gemensamma. Nu har jag rätt till fyra basbelopp men då det inte finns så mycket i boet, kommer jag få de 100 000 kronor som finns. Vad händer när jag dör? Är det mina eller hans barn som ärver mig?

Svar: Om vi börjar med vad huvudregeln innebär, skulle den för din del resultera i att du vid bodelningen av ert sammanlagda giftorättsgods, 100 000 kr, skulle få din giftorättshälft, dvs 50 000 kr. Resterande 50 000 kr skulle utgöra själva arvet efter din make. Det skulle i sin helhet tillfalla hans särkullbarn. Ett resultat som många säkerligen skulle tycka är orättfärdigt, då det knappast torde vara särkullbarnen som varit anledningen till att ni har lyckats skrapa samman dessa 100 000 kr. 

För att en efterlevande i din situation därför inte ska drabbas oskäligt hårt, när det nu inte handlar om någon större förmögenhet, har lagstiftaren dock skapat den undantagsregel du nämner och som kallas basbeloppsregeln. Den innebär att en efterlevande alltid har rätt att ur boet få egendom till så stort värde att detta tillsammans med dennes giftorättshälft samt dennes eventuella enskilda egendom motsvarar fyra basbelopp, dvs 4 x 42 800 kr. eller totalt 171 200 kr.

I ditt fall får du alltså behålla hela boet, de 100 000 kr, och din makes särkullbarn blir i det här skedet helt utan arv. Istället kommer särkullbarnen tillsammans med dina barn att bli dödsbodelägare i boet efter dig och ska då få ut sitt farsarv. Enligt huvudregeln utgör det hälften av det du då lämnar efter dig. Den andra halvan anses utgöra dina barns morsarv och detta oberoende av om det har skett en förmögenhetsökning eller förmögenhetsminskning mellan de två dödsfallen.

Ärver gemensamma barn och särkullbarn olika?

Om en förälder till ett gemensamt barn avlider, kan barnet kräva att få ut sitt arv även om den kvarlevande måste sälja villa eller dylikt? Är det annorlunda om det finns särkullbarn? 

Svar: Enligt dagens lagstiftning har gemensamma barn en uppskjuten arvsrätt och ärver därför sin förälder först den dag den kvarvarande förälder också avlider. Därför kan den efterlevande allt sedan 1988 känna sig helt trygg och släppa all oro för att ett gemensamt barn kan framtvinga t ex försäljning av bostaden för att kunna lösa ut barnet.

Annorlunda ställer det sig dock när det gäller ett icke gemensamt barn, s k särkullbarn, som har en omgående arvsrätt den dag dennes förälder går bort. Det kan naturligtvis leda till att en efterlevande styvförälder tvingas sälja sin bostad för att lösa ut denne om det inte går att lösa på annat sätt. Ett styvbarn med gott förhållande till sin styvförälder kan dock frivilligt avstå från sin arvsrätt till dennes förmån.

Behövs ett testamente?

Jag är en 87-årig änka med tre barn. Har ej skrivit testamente. Två barn är i livet. Äldsta sonen är död, men efterlämnar 4 barn. Jag tar för givet att allt delas i tre lika delar och att barnen delar på sin -avlidne fars del. Behöver jag skriva testamente i detta fall?

Svar: Ditt synsätt på hur fördelning av din kvarlåtenskap kommer att ske är alldeles korrekt när du skriver: ”att allt delas i tre lika -delar, barnen delar på sin avlidne fars del.” Är du nöjd med den -fördelningen, finns det ingen anledning för dig att skriva testamente. 

Däremot kan du naturligtvis skriva ett testamente med villkor om enskild egendom om du vill skydda barn och barnbarns framtida arv mot separationer och skilsmässor.