I varje nummer av PROpensionären svarar Peter Samuelsson på juridiska frågor. Peter Samuelsson är familjerättsjurist vid Familjens jurist, Sveriges största juridiska byrå, specialiserade på familjerättsliga frågor.

Mejla din fråga till jurist@propensionaren.pro.se eller skicka den per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm.

Vem ärver oss – hans bror eller min syster?

Vi är ett gift par utan barn. Om min make avlider är jag ju enda arvingen. Jag har en syster, min makes bror lever. Jag har trott att efter min bortgång skulle min syster ärva mina eventuella tillgångar.

Nu påstår våra vänner att det är min makes bror som ärver, ­eftersom det är arvet efter brodern, min make, som han har rätt till. Om så är fallet, kan jag skriva testamente där min syster är förmånstagare?

Svar: Både du och dina vänner har rätt. Men enligt huvudregeln är det inte enbart din svåger eller enbart din syster som kommer ärva allt, när den siste av er avlider. Skulle din make avlida före dig kommer brodern att kallas till din makes bouppteckning. Inte för att han då kommer ärva utan på grund av att han är s k ”efterarvinge” till din make. Han ska alltså ärva sin bror först den dag även du dör.

Han ärver då inte allt utan enbart den andel efter dig som anses komma från din make, vanligtvis en hälften­andel. Resterande anses utgöra själva arvet efter dig och tillfaller då din syster. Samma fördelningsprincip gäller naturligtvis även om det är din make som avlider sist.

Du behöver således inte skriva ett testamente till din systers förmån, hon är enligt lag ändå är din arvinge. Din make kan, om han så önskar, via ett testamente göra sin bror arvslös till förmån för t ex din syster.

Ärver makans son ­ensam när båda dör?

Makarna har inga gemensamma barn. Däremot har makan en son sen tidigare äktenskap. Om maken avlider först vem ärver då när makan avlider?

Är det enbart makans son som ärver eller går en del tillbaka till makens arvingar (två halvsyskon )? Testamente och äktenskapsförord saknas.

Svar: Mannens två halvsyskon skulle i det här fallet kallas till bouppteckningen efter sin bror i egenskap av att vara efterarvingar till honom. Där­emot skulle syskonen inte ärva sin bror utan arvet efter mannen skulle i sin helhet tillfalla hans hustru.

Men i rubriceringen ”efterarvingar” ligger betydelsen av att halvsyskonen har en uppskjuten arvsrätt och ­istället får ärva sin bror vid hustruns frånfälle. Den andel som då anses komma från maken kommer då att tillfalla mannens syskon och den andra andelen utgör arvet till hust­runs son. Detta beroende av om det överhuvudtaget finns något för hustrun att ärva. Finns inget arv kan det heller inte finnas någon efterarvsrätt för syskonen utan allt skulle vid hustruns död enbart tillfalla hennes son.

Om nu mannen vill att hans styvson ska ärva honom istället för hans halvsyskon bör han naturligtvis upprätta ett testamente till dennes förmån. Om inte, har den efterlevande hustrun ingen som helst möjlighet att med ett eget testamente styra över den andelen, som vid hennes död anses komma från hennes make.

Sitter den efterlevande i orubbat bo eller har barnen rätt att få ut arvet?

Frågan gäller ett gift par med endast gemensamma barn.

Hon har ärvt en del som enskild egendom. När hon dör, sitter han då i orubbat bo eller har barnen rätt att få ut något redan då?
 
Svar: Nej, det finns ingen anledning för mannen att känna oro! Ända sedan den 1 januari 1988 ärver den efter­levande ­makan/maken allt före de gemensamma barnen och detta oberoende av om det finns enskild egendom eller giftorättsgods i boet.

Det finns dock anledning för dem som är i den här situationen att se över sina ev testamenten, så att dessa inte säger att barnen ­redan vid den först avlidne ska få rätt till sin laglott. Sägs detta är det testamentet som ”tar över” den annars gällande regeln att den efterlevande ärver före de ­gemensamma barnen och att barnen därigenom kan komma att bli delägare i dödsboet.