Kongressen visar vägen!

På PRO-kongressen nu i juni ska vi diskutera och fatta beslut om PROs framtida utveckling som organisation, och vilka frågor vi ska prioritera de kommande åren. Men det är också viktigt att vi kan lyfta upp frågorna på den politiska dagordningen och få politikerna att både förstå och ha en vilja till förändring.

Samtidigt som den här tidningen kommer ut samlas ett par hundra PROare från hela landet i Örebro till kongress. Under några dagar ska vi diskutera och fatta beslut om PROs framtida utveckling som organisation, och vilka intressefrågor vi ska prioritera de kommande åren.

Till grund för besluten finns mer än 350 motioner från föreningar och distrikt med synpunkter på hur man vill att PRO tar tag i problem och intressen som på olika sätt berör oss äldre.

Det kommer att handla om felaktigheter i pensionssystemet och den diskriminering av pensionärer som finns i skattesystemet och som innebär att pension och lön fortfarande beskattas olika.

Även om vi nått en bit på vägen när det gäller skatten så blir vårt stora uppdrag att få upp frågan om den så kallade BROMSEN på den politiska dagordningen och få till en förändring.

Även om pensionen i år höjts med 3,5 procent så ligger vi fortfarande på minus för de senaste åren och pensionsmyndigheten signalerar reala försämringar för 2014, 2015 och 2016, samtidigt som löntagarna förhandlar till sig en positiv löneutveckling. En helt orimlig utveckling som vi måste förändra.

Diskussionerna och besluten kommer också att handla om sådant som berör den dagliga verkligheten för äldre i vårt samhälle. Om attityder, om -gemensamma ansträngningar till -förståelse över generationsgränser. Om hur vi möter framtida kostnader för omsorg och vård när de äldre blir allt fler och hur kan vi anpassa den allt snabbare teknikutvecklingen så att den även kommer de äldre till del.

Jag ser fram emot spännande och framåtsyftande diskussioner och -beslut som visar färdvägen för PRO de närmaste åren.

Men även om vi ser de framtida -behoven så är det viktigt att vi kan lyfta upp dem på den politiska dagordningen och få de folkvalda politikerna att både förstå och ha en vilja till förändring. För någon vecka sen visade SVT en debatt mellan riksdagens sju partiledare. Besviken kunde jag konstatera att det var en debatt med näst intill total tystnad om äldrefrågor. Trots att plus 65 utgör mer än 20 procent av befolkningen var man uppenbarligen inte tillräckligt viktig för att nämnas.

Den attityden gör mig bekymrad och förbannad. 

Vi finns, vi vill fortätta att leva hela livet, med allt som det innebär av trygghet, delaktighet och ansvar. Hur vi tillsammans ska klara det, rymmer många frågor som kräver politiska svar. Vi kräver ett större intresse och engagemang från de folkvalda makthavarna.

En utmaning för framtiden.