I varje nummer av PROpensionären svarar Peter Samuelsson på juridiska frågor. Peter Samuelsson är familjerättsjurist vid Familjens jurist, Sveriges största juridiska byrå, specialiserade på familjerättsliga frågor.

Mejla din fråga till jurist@propensionaren.pro.se eller skicka den per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm.

Enskild egendom – vad händer vid dödsfall?
 

Jag har en fråga jag har funderat på länge: Om jag och min sambo skulle ingå äktenskap har vi planerat att låta huset samt hennes konto med pengar från barndomen bli hennes enskilda egendom. 

Vi är båda överens om att detta är en bra lösning. Dock har vi funderingar på vad som händer vid dödsfall.

Om jag skulle gå bort, då skulle min makas enskilda egendom inte ingå i dödsboet, stämmer detta? Så oavsett hur våra tidigare liv har sett ut, med barn utanför äktenskapet, så skulle hennes enskilda egendom inte ingå i dödsboet, trots att vi är gifta?

Men om något händer min maka, vad händer med hennes enskilda egendom? Går enskild egendom till maken (dvs om det inte finns något  testamente)?

Svar: Skulle du avlida före din hustru ligger hennes enskilda egendom helt utanför bodelning och arvskifte vid beräkning av vad som utgör din kvarlåtenskap. 

Men om det blir din hustru som avlider först skulle självklart såväl hennes giftorättsgods som hennes enskilda egendom ingå i kvarlåtenskapen. Ett villkor för att du då skulle ärva henne enligt lag är att hon antingen helt saknar barn eller enbart har gemensamma barn med dig. Skulle hon enbart ha särkullbarn saknar du helt arvsrätt efter henne såvida det inte finns ett testamente till din förmån.

Hur mycket ärver jag respektive de tre stiftelserna?
 

Makarna A-son skrev 1989 ett gemensamt testamente där den överlevande ärvde allt med full och oinskränkt äganderätt och efter bådas död skulle kvarlåtenskapen fördelas lika mellan tre namngivna stiftelser. 

Den äldre maken avled 2004. Den efterlevande makan skrev 2006 ett nytt testamente där allt skulle tillfalla mig. Enligt bouppteckningen efter den först avlidne maken ägde denne cirka 1 miljon kronor och överlevande makan cirka 2 miljoner kronor.

Min fråga är hur mycket kunde den efterlevande makan testamentera till mig?

Svar: I det inbördes testamentet har makarna förordnat om att tre namngivna stiftelser ska ärva dem den dag den efterlevande också dör. Hon har ärvt med s k fri förfoganderätt – även om det felaktigt i testamentet står ”med full och oinskränkt äganderätt” – just på grund av att det står hur kvarlåtenskapen ska fördelas när också den efterlevande avlider. 

Detta att hon ärvde med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande hustrun under sin livstid får disponera över kvarlåtenskapen som hon vill. Hon har alltså ingen som helst skyldighet att förvalta boet så att det finns en enda krona kvar den dag hon dör. 

Den enda begränsningen är att hon inte med det nya testamentet kan styra över den andel av boet, som vid hennes död anses utgöra ett arv från maken, såvida det inte i testamentet står att den efterlevande med ett nytt testamente kan styra över hela kvarlåtenskapen. 

Är så inte fallet styr hustruns nya testamente enbart över den andel (vanligtvis en hälftenandel) av det hon lämnar efter sig och som anses utgöra arvet efter henne. Den andra andelen anses då följaktligen utgöra ett arv efter maken och kommer att fördelas mellan de tre stiftelserna enligt hans önskemål i testamentet.

Att hustrun var förmögnare än sin man får endast betydelse om hon vid bouppteckningen åberopat att få behålla allt sitt giftorättsgods, dvs sin förmögenhet, såsom sin andel vid en bodelning. Har så inte skett skulle boet i det här fallet istället fördelas så att 1/3-del anses utgöra arvet efter mannen och 2/3-delar efter hustrun.