Bromsen var tänkt som det yttersta skyddet i pensionssystemet. Den skulle bara användas i nödfall. Men nu ser vi hur den slår till gång på gång och sänker pensionerna.

1. Vad är Bromsen?

Den allmänna pensionen är numera skild från statens budget och ska stå på egna ben. Det kommer in pengar och det betalas ut pensioner, plus och minus. 

Och när minus är större än plus slår Bromsen till och sänker pensionerna så att det går jämnt ut. Det är den allra enklaste förklaringen.

Det är dock lite mer komplicerat än så. I den stora beräkningen finns på plussidan både de pensionspengar som betalas in i dag och de pengar som förväntas betalas in framöver av alla som arbetar. 

Och på minussidan finns både pensioner under utbetalning och de pensioner som ska betalas ut. Dessutom finns en liten pott som kan visa både plus och minus, bufferten i AP-fonderna.

2. Varför slår den till så ofta?

Pensionssystemet utformades för ungefär 20 år sedan och bygger på vad man visste då och hur samhället då såg ut. Men mycket har hänt sedan dess. 

I dag arbetar långt färre än vad man räknat med. Då ansågs en arbetslöshet på 4 procent hög, i dag är den det dubbla. Då började de unga arbeta tidigare, i snitt vid 25 års ålder var man etablerad på arbetsmarknaden. Nu är etableringsåldern 28-29 år. Många väljer att studera länge men främst beror det på den höga ungdomsarbetslösheten.  Dessutom är det många som utförsäkras. Det kommer helt enkelt inte in så mycket pensionspengar som det skulle behövas.

På minussidan har vi också sett stora förändringar. Det glädjande
i att vi blir allt äldre är i detta sammanhang ett stort minus eftersom pension betalas ut under flera år. Så både dagens utbetalningar och de framtida utbetalningarna blir större än i den ursprungliga kalkylen.

AP-fonderna, som både kan ge plus och minus, har inte heller gått så bra som förväntat. När pensionssystemet utformades hade vi haft många år av hög avkastning på aktieplaceringar och få trodde att vi skulle få flera stora börsras. De pengar som förväntades växa varje år har i stället bara ökat marginellt. 2008 var börsraset så kraftigt att det var förlusterna i AP-fonderna som fick kalkylen att tippa över i ett minus och fick Bromsen att slå till. Numera mäts AP-fondernas resultat som ett snitt av tre år för att ett enskilt år inte ska få så stort genomslag.

Men i huvudsak är det alltså hur den svenska ekonomin växer, och därmed hur många som arbetar, samt livslängden som påverkar mest. Hur börsen går har mindre betydelse.

3. Vad kan vi göra så att Bromsen inte slår till?

Det finns flera kranar att skruva på om vi vill vara säkra på att Bromsen inte ska slå till. Det första är att öka inbetalningarna i pensionssystemet, det vill säga se till att de som har arbete i dag betalar in mer.

Nackdelen är att det därmed blir dyrare att anställa människor när arbets-givaravgiften höjs och det kan öka arbetslösheten. 

Om fler arbetar så ökar också inbetalningarna. Med andra ord är satsningar på arbetslösa, främst ungdomar som har många yrkesår framför sig, ett sätt att få in mer pensionspengar. 

Ett annat sätt är att skjuta till pengar från statskassan. Det kan ske genom att ta pengar från andra områden som försvar eller sjukvård eller genom att staten lånar mer, alltså låter kommande generationer betala. Om Sverige lånar för att öka pensionerna skulle det ses som ett svaghetstecken internationellt och påverka hela ekonomin negativt.

Det går också att öka inbetalningarna genom att locka oss att arbeta längre. 

I den allmänna pensionen finns ingen pensionsålder, bara en lägsta ålder på 61 år och 65 år som gräns för att få garantipension. Vi kan se hur allt fler arbetar längre, men också se hur allt fler tar ut pensionen tidigare. Vi får helt enkelt en större spridning i pensionsålder.  

Ett stort hinder för högre pensionsålder är tjänstepensionerna, som fack och arbetsgivare kommit överens om och som i stort sett alltid bygger på en pensionering vid 65 år. Ett annat hinder är att många människor inte kan eller har möjlighet att arbeta och får sin försörjning från a-kassa och andra försörjningsstöd. Skulle åldern för uttag höjas från 61 år till exempelvis 63 år och gränsen för garantipension till 67 år så skulle statens utgifter för olika stöd höjas kraftigt. Därför är i dag den politiska linjen att det är bättre att arbeta med morötter (skattefördelar) än med piskor (krav på att alla ska arbeta längre).

4. Vilka drabbas när Bromsen slår till?

Har du bara garantipension drabbas du inte. 

Garantipensionen, som är den lägsta pensionen, regleras av hur priserna gått upp eller ner. Vi har haft många år av låg inflation vilket har gjort att garantipensionerna inte växt lika mycket som löner och andra pensioner.

Din premiepension påverkas inte heller. Den styrs av hur utvecklingen varit i dina fonder eller i Pensionsmyndighetens livförsäkring, om du valt att föra över premiepensionen dit. 

Men all annan ålderpension som du får från staten påverkas, med andra ord inkomstpensionen och tillläggspensionen (för dig som är född före 1954). Om balansen visar på minus slår Bromsen till och sänker pensionen både för dig och för alla andra som arbetar och tjänar in till sin inkomstpension.

Vad händer om Bromsen inte skulle slå till?

Då tas mer pengar ur systemet än det betalas in. Det blir ett minus som ökar med tiden och gör att det blir sämre pensioner för kommande generationer. 

Men dagens politiker har möjlighet att kompensera för sänkta pensioner på andra sätt än genom pensionssystemet. Det kan vara till exempel med ökat bostadstillägg eller med sänkt skatt på pensionsinkomster.

Det pågår också en utredning som ser över hur Bromsens effekter kan mildras eller jämnas ut. Utredningen ska försöka knäcka den svåra nöten hur vi ska slippa återkommande sänkningar av pensionerna utan att det blir orättvist mellan generationerna. I april nästa år får vi veta om utredarna lyckats. 

5. Sverige går bra, lönerna ökar, men pensionerna sänks. Hur går det ihop?

Det är sant att lönerna i genomsnitt har ökat mer än pensionerna. Men många enskilda har fått sänkt inkomst när de blivit arbetslösa eller fått sänkt arbetstid. De unga som aldrig kommit in på arbetsmarknaden skulle också haft andra inkomster. 

Pensionerna som styrs av löneutvecklingen räknas dock inte upp lika mycket som lönerna ökar. Det finns beräkningsgrunder för detta men det finns också goda argument för att det inte borde vara så. Den debatten kommer att bli allt intensivare med åren eftersom skillnaderna blir allt större.

Vad skiljer Sverige från exempelvis Grekland och Frankrike?

I många länder är pensioner en del av statskassan. Politikerna har makten att höja eller sänka pensionerna. Det ställer till problem när löftena är större än förmågan att uppfylla dem. Det är en av anledningarna till att många länder, framför allt i södra Europa, har ekonomiska problem och nu måste skära kraftigt i pensionerna.

I Sverige har vi i stället valt att lägga den allmänna, statliga pensionen utanför statsbudgeten. Det har många fördelar men också nackdelar. En fördel är att politiker inte frestas att köpa röster genom att höja pensionerna på bekostnad av kommande generationers pensioner. En annan fördel är att Sverige har lättare att få lån och få en låg ränta när inte den stora pensionskostnaden finns med bland statens utgifter. Det gynnar oss alla.

Av Annika Creutzer, nationalekonom och journalist. Arbetar i dag som privatekonomisk expert.
 

Bengt Sibbmark, PRO:s pensionsexpert:

"Bromsen, har inneburit sänkta pensioner för åren 2010 och 2011. Enligt tidigare prognoser har Pensionsmyndigheten bedömt att pensionerna kommer att vara tillbaka på 2009 års nivå först år 2014. 

Som det nu ser ut, kommer Bromsen på nytt att slå till åren 2014 – 2016. Detta betyder ytterligare förlorade år för pensionärerna och ökade inkomstklyftor mellan pensionärer och löntagare. Pensionerna kan inte få styras av mer eller mindre osäkra prognoser. I dag varierar prognoserna från kvartal till kvartal. Kostnaderna för pensionssystemet ska inte vältras över på någon annan, men pensionerna måste räknas upp i förhållande till systemets verkliga inkomster och utgifter med AP-fonden som buffert."

Tomas Eneroth, socialdemokraternas ledamot i Pensionsarbetsgruppen:

"Bromsen behövs för att säkerställa långsiktig finansiell stabilitet i pensionssystemet. Vi ska med andra ord inte göra av med mer pengar än vi har. Men jag anser att det finns skäl att se över Bromsens tekniska konstruktioner, inte minst med tanke på senare års tillämpning.

Vi måste komma ihåg att i grunden är det dock sysselsättningen och den nuvarande höga arbetslösheten som påverkar mest. Vi måste också se till att få ner antalet som utförsäkras. För får vi inte fler människor i arbete riskerar vi både dagens och morgondagens pensioner. "

Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsarbetsgruppen:

"Det är svårt att impregnera ett pensionssystem mot dramatiska händelser i världsekonomin. Sådana får helt enkelt alltid konsekvenser, på ett eller annat vis. I vart fall när vi är överens om att ha ett hållbart pensionssystem som inte ställer ut pensionslöften som inte kan infrias. 

Bromsen är till för att vi både ska ha hängslen och livrem. Men jag vill ändå vara noga med att framhålla att jag inte tror att detta är ett perfekt system, som inte kan förbättras. Man ska bara vara väldigt försiktig när man förändrar, och inte skapa turbulens i hela systemet."