A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 
 

Månstorp är en av 4 kommundelar och bildades i samband med 1952 års kommunreform. Den ligger längst öster ut och gränsar till Malmö, Svedala och Trelleborg. Antal invånare är ca 3.000 och omfattar Arrie, V Ingelstad och Ö Grevie m.fl. mindre byar. Kommundelen genomkorsas av länsväg 101 samt järnvägen Malmö-Trelleborg, även kallad Kontinentalbanan. Från 2016 trafikeras järnvägen av pågatågen. Då kommer det att finnas direkttrafik mellan Trelleborg och Malmö. Genom tågbyte i Hyllie eller Malmö C går det att nå ett flertal orter i hela Skåne samt även Köpenhamn via tågtunneln.

Mellan V Ingelstad och Ö Grevie ligger borgruinen Månstorps Gavlar. Den danske riddaren Eske Bille uppförde 1537 en större renässansborg med utsirade tegelgavlar, kringgärdade av en vall och en vallgrav. Anläggningen skadades svårt under skånska kriget på 1670-talet och lämnades att förfalla. Månstorps Gavlar är numera en populär plats för både svenska och utländska musiker och sångare, som gärna uppskattar den historiska atmosfären.

Pro Månstorp bildades den 10 mars 1953 och hade vid starten 25 medlemmar.

 

Aktuellt från Månstorp

  • Test Ekorre

    2018-03-16 Ekorre

    Läs mer
  • Medlemsmöte

    2018-03-14 North Pacific! En reseberättelse av och med Allan Andersson. Året var 1957. Jag var 21 år gammal och nyss hemkommen från värnplikten i Hässleholm och på Revingehed. min far hade bysmedjan i Södra Åkarp och just nu hjälpte jag honom. Det var inget fel på detta, men man ville ju prova om vingarna bar för något annat. På kvällarna höll man till med likasinnade i gatuhörnen nere i Vellinge. Där var det flera som varit ute en tur till sjöss. De berättade om hur det gick till i det stora hamnarna och att de varit ute på krogrundor med skepparen. Sjömansförmedlingen: I Malmö fanns sjömansförmedling med upprop av lediga platser varje morgon. Men först måste jag skaffa en del papper, som sjöfartsbok oc hen del läkarintyg. Ett pass kunde också vara bra att ha. Jag skaffade papperna och ett pass stämplat av polismyndigheten i Månstorps kommun. De första dagarna på sjömansförmedingen hände ingenting. Men så en dag kom tillfället. Johnson Line hade ett fatyg som gick på North Pacific och man behövde en motorman, man kunde tänka sig att lärar upp en nybörjare. Det skulle vara påmönstring i frihamnen i Göteborg. Jag fick två frågor; -Har du pass? -Ja. -Kan du åka ikväll? -Ja. Jag fick en biljett med natttåget till Göteborg i handen. North Pacific: Vi skulle till North Pacific sa man. Jag har aldrig hört namnet förr. Jag undrade vart det låg någonstanns? I vår familj hade vi inga större reseerfarenheter och inte några gedigna språkkunskaper heller. På morgon var jag framme i Göteborg. Tog mig ner till frihamnen och letade upp båten. Det var inte svårt. Det var en bjässe långt större än jag förväntat mig. Jag stod och tittade upp på den väldiga fören och kunde se några människor som rörde sig där uppe. Vi var en 6-7 man som kom nya samtidigt. Några hade ingen resväska utan sjömanssäck käckt på axeln. Vi knallade upp för landstigningstrappan och ombord. Avfärd: Senare på dagen hade vi påmönstringen i båtens stora salong. Kaptenen var där tror jag, samt några till ur besättningen, en gubbe från sjömansförmedlingen och en från Facket. Här blev vi informerade om färdvägen. Först skulle vi gå till Antwerpen i Belgien och lasta färdigt. Där efter skulle vi gå över Atlanten ner till Karibien, genom Panamakanalen och sedan upp längst den amerikanska stillahavskusten. Ett flertal stora hamnar skulle besökas här. Det var alltså detta som var North Pacific. En normal tur tog ungefär 3.5 månader. Vi fick inte lämna båten förren vi var tillbaka i Göteborg. Nu var vi klara för avfärd och överfarten till Antwerpen skulle ta ett dygn. Vid niotiden på kvällen gav vi oss iväg. Det började inte bra: Det började inte bra. Det blåste 25 sekundmeter på nordsjön, fullstorm. Jag blev ordentligt sjösjuk. Mycket sjuk. Jag kunde inte stå på benen, kräktes och var helt utslagen. Detta mottogs inte väl av ansvariga ombord, men så småningom blev det en ny dag. Båten var nu förtöjd vid kaj i Antwerpen. Jag hade kommit upp på benen och var på plats i maskinrummet i rätt tid, pratat med förste maskinisten och fått någon arbetsuppgift. Nu gällde det att sätta sig in i det sociala livet ombord. Livet ombord: Så blev det middagsrast. Någon hade varit i land och köpt brännvin, troligtvis genever. Flaskan gick från mun till mun, precis som man läst om i äventyrsböckerna. Jag satt nästsist i raden och drack inte starksprit på den tiden och detta var inte heller rätt tillfälle att prova på. Tänk om jag blir sjuk igen, då var det ju helt kört. Jag skulle bli hemskickad direkt. Att komma hem till Södra Åkarp redan efter en vecka var inte bra, hela byn sulle få veta att jag hade misslyckats, alla kände ju oss. När flaskan kom till mig skickade jag den vidare till näste man. Samtidigt sa jag att jag inte drack starksprit men kunde ta en öl istället. Här fanns en låda. Det blev en del murrande, dock inte det aldra värsta. Jag fick min öl. Fortsättning följer!

    Läs mer
Till nyhetsarkivet
Aktivitetskalendern
Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.