A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

SOCIALPOLITIK FÖR UTVECKLING

Tia Palermo från Unicef

Vad händer när länder i Afrika inför barnbidrag och pensioner? Det diskuterades på ett seminarium den 14 december.

2016-12-19 Endast var sjätte afrikan har något slags pension. Och de pensioner som finns är knutna till anställningar och utesluter därför majoriteten som arbetat inom jordbruk eller i informella sektorer. 

Men allt fler länder planerar nu bidragssystem för att nå de allra fattigaste. Det kan vara en grundpension, socialbidrag och barnbidrag i olika kombinationer.
Ett projekt med stöd av bland andra FN-organen Unicef och FAO har deltagit i och utvärderat sociala program i åtta afrikanska länder. Resultaten presenterades på ett seminarium i Stockholm den 14 december av Tia Palermo från Unicef och kommenterades av professor Joakim Palme från Uppsala Universitet.

Det finns många invändningar mot social välfärd av den typ vi har i Sverige. Det är kostsamt – var ska pengarna komma ifrån i länder där många är fattiga och behöver hjälp och få betalar skatt? Andra invändningar är att pengarna riskerar gå till sprit och cigarretter och att människor skaffar sig fler barn för att få mer bidrag i stället för att använda bidragen till familjernas välfärd.

Tia Palermo berättade att de sociala program som studerats har skett i samverkan med lokala myndigheter och nätverk som valt ut mottagare bland de fattigaste i avgränsade samhällen i åtta afrikanska länder, bland andra Kenya, Etiopien och Ghana. I utvärderingarna har en rad positiva effekter kunnat visas. Mottagarna kunde äta bättre, barnen gick oftare i skolan, de som hade jordplättar att odla kunde fokusera på att förbättra det egna jordbruket i ställer för att arbeta som daglönare för att få mat för dagen. Det blev möjligt att investera i bättre jordbruksmetoder, skaffa utsäde och gödsel eller boskap. Bidragen gav en grundtrygghet i planeringen av tillvaron. Penningflödet i samhället ökade när vissa familjer fick mera köpkraft och det stimulerar hela ekonomin.

Det är viktigt att nå kvinnorna eftersom kvinnorna satsar mer på barnen och familjen än vad männen gör. Des mest sårbara hushållen har ofta en kvinna som överhuvud vilket gör att många kvinnor nås av strikt behovsprövade program. Det finns få belägg för att pengar slösats bort.

Joakim Palme kommenterade att det finns stort intresse i Afrika för den här typen av sociala program men att de i regel är beroende av bistånd från internationella partners. Det är inte hållbart, regeringarna måste vara beredda på att betala ur statskassan. Det är viktigt med långsiktiga och förutsebara bidragssystem så att människor vågar investera i framtiden. De program som bara når de allra fattigaste är svåra eftersom flertalet i de samhällen det handlar om är fattiga, programmen behöver vara rimligt breda även när de är behovsprövade.

I den diskussion som följde på seminariet betonades problemen med behovsprövning. Det är svårt att välja ut de mest behövande, det kan vara stigmatiserande och ge grogrund till korruption och nepotism. 
Men det är troligt att de fattigaste länderna kommer att välja behovsprövade bidrag när de bygger ut socialförsäkringar för att bekämpa fattigdomen. Något annat anser de sig inte ha råd med.
Mer om projektet kan du läsa här: 
www.cpc.unc.edu/projects/transfer

Seminariet ordnades av PRO Global, Olof Palmes Internationella Center och Svenska Kyrkan.

 

 

 

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.