I februari kom beskedet att pensionsavgiftens storlek och den så kallade gasen i pensionssystemet ska utredas. Äntligen händer det något! PRO:s Joel Stade kommenterar.

Det kan låta futtigt att två utredningar ska tillsättas om pensionssystemet. Men PRO och de andra pensionärsorganisationerna har välkomnat beskedet och beskriver det som betydelsefullt. I Sverige föregås nästan alla viktiga beslut av utredningar och att åtgärder som kan leda till högre pensioner först utreds är därför nödvändigt.

Det är hög tid att detta sker – redan 2017 var pensionsgruppen överens om att utreda pensionsavgiften och gasen Länk till annan webbplats.. Man kan verkligen undra varför det tagit sju år att komma till skott!

Direktiven till de utredningar som pensionsgruppen beställt är nu beslutade av regeringen. Direktiven till regeringskansliets utredning av gasen kan man läsa här Pdf, 118 kB. och direktiven till utredningen om pensionsavgiften finns här Länk till annan webbplats..

Frågan om pensionsavgiften hanteras av en större offentlig utredning som ska vara klar senast den 3 mars nästa år. Som utredare har regeringen utsett docenten i nationalekonomi Lisa Laun, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Frågan om gasen i pensionssystemet hanteras av en mindre arbetsgrupp i Regeringskansliet. Den utredningen ska lämna sin rapport redan den 2 december i år.

Det är naturligt att utredningen av gasen är mindre då denna fråga redan har utretts ordentligt en gång tidigare. För tjugo år sedan kom Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet (SOU 2004:105) Länk till annan webbplats. – Utö-utredningen kallad. Den nya utredningen ska framför allt uppdatera slutsatserna från den.

Direktiv med svagheter

”Djävulen bor i detaljerna” brukar man säga och detta gäller i hög grad direktiven till statliga utredningar. En granskning av uppdragen till de utredare som ska ta sig an pensionsavgiften och gasen avslöjar att det finns brister.

• Den mest uppenbara bristen är att regeringen inte utreder hur pensionsavgiften ska höjas, utan om avgiften behöver höjas. Utredningens direktiv är frukten av en kompromiss – vissa partier i pensionsgruppen vill höja pensionsavgiften medan andra håller emot. Ur PRO:s perspektiv är det uppenbart att den behöver höjas. När pensionssystemet beslutades på 1990-talet sades att kompensationsgraden i systemet – alltså den allmänna pensionens storlek i relation till slutlönen – skulle vara lika bra som i det gamla ATP-systemet. Det innebär 60 procent av slutlönen efter ett fullt arbetsliv. Men så har det inte blivit. Även med höjda åldersgränser i pensionssystemet når systemet bara upp till omkring 50 procents kompensationsgrad. Det visade vi i en rapport som presenterades hösten 2023. Länk till annan webbplats. Detta framgår också i en färsk rapport från Pensionsmyndigheten. Länk till annan webbplats. Att utredningen ska ”analysera om den nuvarande avgiften är på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna” är därför oroande – pensionsnivåerna ska inte ”upprätthållas” utan höjas till det som utlovats!
  
  
• Ett annat problem i direktiven är att utredaren ska ”ta hänsyn till förekomsten av kompletterande tjänstepension”. Det är naturligtvis utmärkt att arbetsmarknadens parter avtalat om tjänstepension, men det får inte bli ett argument mot förbättringar av den allmänna pensionen. Det fullt möjligt att arbeta ett helt arbetsliv utan att få tjänstepension och i ett sådant fall måste den allmänna pensionen räcka till. Staten måste ta ansvar för ett pensionssystem som ger tillräcklig pension – tjänstepensionen ska vara ett tillägg.
  
  
• Utredningen av gasen ska också ”lämna förslag på hur den återstående skuld pensionssystemet har till staten kan slutregleras”. Detta handlar om den bodelning mellan statskassan och pensionssystemet som skedde i och med pensionssystemets tillkomst. För att balansera ansvar och kapital överfördes 258 miljarder kronor från pensionssystemet till statskassan 2009 (mer om det här Länk till annan webbplats.). Nu överväger pensionsgruppen uppenbarligen en ny överföring! Idén verkar vara att föra ut pengar ur pensionssystemet innan ett utdelningsbart överskott beräknas. Regeringen har haft lång tid att reglera frågan men inte gjort det. Jag kan tycka att pengarna kan ligga kvar i pensionssystemets kassa och att ”skulden” får anses preskriberad.

Hur mycket högre blir pensionen?

Hur mycket kan pensionerna höjas om man beslutar att höja pensionsavgiften och införa gasen? Det beror så klart på en rad olika faktorer och hur avgiftshöjningen och gasen utformas. Men något kan ändå sägas i frågan.

I en intern analys som Regeringskansliet gjort av effekten av höjd avgift och gas framkom att effekten kan bli tio procent högre inkomstpension efter omkring femton år. Länk till annan webbplats. Detta innebär i snitt omkring 1 500 kronor mer i månaden före skatt för en pensionerad man och omkring 1 000 kronor mer i månaden för en pensionerad kvinna. (Som synes löser inte dessa åtgärder det stora pensionsgapet mellan män och kvinnor.)

Försäkringsbolaget Folksam har också räknat på vad höjd avgift och gas kan ge. Länk till annan webbplats. För en person född 1974 som går i pension vid 68 års ålder kan åtgärderna höja inkomstpensionen med 2 000–2 600 kronor i månaden före skatt, enligt Folksam. Även dagens pensionärer får högre pension i de scenarion som Folksam räknat på.

Höjd pensionsavgift behöver inte påverka arbetsmarknaden

En invändning som ofta hörs mot en höjd pensionsavgift är att det skulle göra det dyrare att anställa på arbetsmarknaden, med lägre sysselsättning och högre arbetslöshet som följd. En liknande farhåga är att höjd pensionsavgift tar löneutrymme i anspråk, vilket går ut över löneutveckling och fackets möjligheter att förhandla fram bättre villkor till sina medlemmar. Det är dock fullt möjligt att konstruera en höjd pensionsavgift så att den inte påverkar arbetsmarknaden på ett negativt sätt.

Arbetsgivarna betalar in arbetsgivaravgifter för sina anställda till staten och pensionsavgiften är en del av dessa avgifter. En annan del av arbetsgivaravgifterna utgörs av den så kallade allmänna löneavgiften. Denna är inte knuten till något trygghetssystem, utan pengarna som betalas in går rakt in i statskassan. Ett sätt att höja pensionsavgiften utan att göra det dyrare för arbetsgivarna är att sänka den allmänna löneavgiften lika mycket som pensionsavgiften höjs. Effekten blir då att inbetalningen till pensionssystemet ökar, samtidigt som inbetalningen till statskassan blir mindre.

Nästa steg

De flesta är överens om att det lönar sig för lite att ha arbetat ett helt arbetsliv. Skillnaden mellan garantipension och den inkomstpension ett långt arbetsliv med låg lön ger är för liten. Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att ha arbetat. Det är bara en rejäl höjning av inkomstpensionen som kan rätta till detta. PRO kommer att fortsätta bilda opinion för högre inkomstpension medan utredningarna arbetar och vi kommer att kräva att politikerna fattar de nödvändiga besluten när utredningsresultatet föreligger.

PRO ser positivt på att regeringen äntligen tillsatt utredningar om de två viktigaste åtgärderna för att höja pensionen, trots att direktiven har brister. Det är ett styrkebesked för den nya pensionsgruppen med åtta partier att man kommit överens om utredningarna.

Men det verkliga testet kommer när utredningarna presenterat sina slutsatser. Kommer pensionsgruppen komma överens om att vidta åtgärder för högre pensioner? Detta är en fråga som berör hela svenska folket och den bör därför bli en stor fråga i valet 2026.